"Undermålig rapportering
från Kubadebatt"

Det allvarligaste är artikelförfattarna lyckas nog missa min huvudpoäng: att det inte är legitimt att liera sig med USA-finansierad opposition. USA idkar ekonomiskt krig mot Kuba och har öppet deklarerat att man vill störta regeringen. Det är rimligt att Kuba försvarar sig mot detta genom att förbjuda amerikansk finansiering av politiska grupper i Kuba.

Jag sa alltså definitivt inte att vänstern skall ha kontakt med "vilka grupper som helst", som referatet lyder. Däremot sa jag att jag tycker det är normalt att ha kontakter – vänster som höger, sympatiskt inställda till regeringen eller ej – med grupper i Kuba, som i vilket annat land som helt.

Hellqvist och Eriksson skriver sedan "Etzler slingrade sig ur varje kritisk fråga", utan att specificera någonting alls. Det är ett vanligt grepp, men det blir inte bättre för det. Det är undermåligt att kalla en konsekvent, men annorlunda politisk linje för "att slingra sig".

Aron Etzler
Chefredaktör, Flamman

Yelah svarar:

Vi uppfattade Aron Etzler under debatten som otydlig och svävande på målet. Antagligen för att debattens huvudfråga var hur man kunde stödja en demokratisk opposition på Kuba, något som Etzler inte verkar särskilt intresserad av.

Etzlers fokus låg, som hos de flesta Kuba-anhängare, på hotet om en USA-invasion samt USA:s blockad gentemot landet.

Blockaden används flitigt av Fidel Castro för att ursäkta Kubas ekonomiska problem. Det ständiga hotet från USA används också av regimen för att försvara inskränkningar av fri- och rättigheter. Etzler menade i linje med detta att Kuba kommer gå mot större öppenhet när trycket utifrån lättar.

Diskussionens utgångspunkt var att världens vänster måste stödja oppositionen mot Castros diktatur för att inte driva den i armarna på högern.

Etzler var mycket tydlig i att han ansåg det illegitimt att liera sig med en USA-ledd opposition, något vi i vår artikel utelämnade då det på inget sätt svarade på debattens huvudfråga.

Det var på dessa frågor, hur man mer konkret skulle kunna stödja det kubanska folket mot diktaturen som Etzler uppträdde slingrigt, för att inte säga ointresserat. Han återkom ständigt till embargot.

En kvinna i publiken ställde en fråga direkt till Etzler: ”Vad kan man göra för att stödja det kubanska folket, utan att diskutera embargot eller en amerikansk invasion, och istället problemen med Castro?”

Etzler svarade svävande och otydligt, men landade i att det nog finns demokratiska krafter såväl inom som utom regimen. Etzler uttryckte dock att det är bra att diskutera Kuba kritiskt, utan att för den sakens skull, vid ett enda tillfälle, uttala sig kritiskt mot Castro-regimen.

Annie Hellquist
Olle Eriksson