Genteknik eller
genmanipulering?

Alla arvsanlag, hos växter, djur och även djuret människan är uppbyggt enligt samma mönster, informationen finns i en så kallad DNA-molekyl. Med den nya teknik som utvecklats och använts sedan tidigt 1970-tal så kan vi människor gå in i arvsanlagen och ändra dem efter eget tycke. Detta ger oss möjligheten att ändra en växt eller ett djurs egenskaper på ett helt annat sätt än vi kunnat förut, det är det här som kallas för genteknik.

Bara ordet genteknik väcker starka känslor, motståndare till tekniken vill istället använda benämningar som genmanipulering. Företagen i sin tur föredrar genteknik eller genmodifiering. Frågar man till exempel Livsmedelsverket pratar de om molekylärgenetiska metoder. Alla dessa ord har dock en och samma betydelse, men har förändrat organismens arvsanlag.

Företrädare för gentekniken påminner ofta och gärna om att gentekniken bara är en naturlig fortsättning på växtförädlingen. Så länge vi människor brukat jorden har vi korsat plantor och sparat de största axen till utsäde nästa år, det är detta som brukar kallas för traditionell växtförädling. Den stora skillnaden med genteknik är att man behöver inte ta hänsyn till om grödorna man vill korsa kan göra det på naturlig väg eller om de är så olika i sin uppbyggnad att det är omöjligt. Med genteknik kan man till och med flytta gener från djur till växter eller det omvända.

Dyrt nöje som lönar sig?

Varför ägnar sig då företagen åt det här ganska dyra, komplicerade och kraftigt kritiserade nöjet att syssla med genteknik? Jo, man ser en enorm vinstpotential i det. Med genteknik kan man nämligen skapa grödor som tål insektsbegrepp, mögel, torka och kyla. Men det är en annan typ av gröda som man var snabbast på att utveckla, den som är motståndskraftig, eller resistent som det heter, mot ogräsbekämpningsmedel. Anledningarna är flera, men en av dem överskuggar de andra helt, om man modifierar en gröda att tåla ett visst bekämpningsmedel kommer bonden nästan garanterat att köpa just det bekämpningsmedlet och inte konkurrentens.

Utsädesföretagen och bekämpningsmedelsföretagen har alltså haft ett mycket intimt samarbete när det gäller gentekniskt modifierade grödor. Det mest kända exemplet är Monsantos RoundUp Ready sojaböna, alltså en sojaböna som tål företagets ogräsbekämpningsmedel RoundUp. Bonden tvingas köpa ett "paket" med både utsäde och bekämpningsmedel för att dra nytta av fördelarna. Enligt företagen ska det här systemet kunna minska användningen av bekämpningsmedel till hälften.

Riskerna

Givetvis är inte det här systemet helt smärtfritt. Bekämpningsmedelsresistensen kan nämligen sprida sig till grödans grannar. Det finns ett dokumenterat fall i Danmark då man planterat ut bekämpningsmedelsresistens raps på ett fält, men rapsen korsade sig med sina vilda släktingar och helt plötsligt överlevde även ogräset besprutningen. "Livsfarligt", säger motståndarna. "Ofarligt", säger företagen, "vi har hur många olika sorters bekämpningsmedel som helst, det är bara att ta nästa".

Att introducera de bekämpningsmedelsresistenta grödorna som de första genteknikprodukterna har företagen medgett att det var ett misstag, men inte ett misstag ur ekologisk synvinkel, utan ur PR-mässig synvinkel. Den andra generationens gentekniskt modifierade grödor kommer att ha en mycket tydligare konsumentnytta. Det vill säga; konsumenten kan direkt se nyttan med modifieringen, till exempel genom högre vitaminhalter eller annan fettsammansättning. Man sätter även stort hopp till Functional foods, det vill säg livsmedel med nya egenskaper.

Moral och etik

Debatten kring genteknik har handlat mycket om moral och känslor kring faktumet att man modifierar självaste arvsanlagen. Detta har gjort utgångspunkten för företag och forskare svårare än om den handlat om rena tekniska fakta. Situationen är faktiskt den att forskare drar sig för att uttala sig om genteknik på grund av risken att bli misstolkade och tvingade att svara på etiska frågeställningar, och det är något som vi märkt av under våra intervjuer. Just denna ovilja att diskutera kanske det enda som för många är greppbart inom gentekniken gagnar knappast dess förespråkare.

Försvinner då skepsisen med en ökad kunskapsnivå? Nej, undersökningar visar faktiskt på det rakt motsatta, desto mer man vet om genteknik desto mer negativt inställd blir man. Utan att övertolka dessa resultat, som bekant ofta innehåller både ett och annat frågetecken, kan man nog påstå att motståndet mot gentekniken inte grundar sig i okunskap.

Krocksäkra tomater

De produkter som hittills släppts på marknaden i Europa och varit tydligt märkta har inte blivit några succéer. I Storbritannien försökte man introducera en burktomat från Kalifornien. Tomaten var modifierad så att skalet på den inte ruttnade lika fort som hos en omodifierad, men trots det betydligt lägre priset försvann den efter en tid ur sortimentet. Varför man valde att göra burktomat av dessa tomater är ett mysterium, då försvann ju fördelarna man forskat fram, i konservbruken hade man ju ingen nytta av det starka skalet. Konsumentorganisationerna rasade för övrigt mot vansinnigheten i att ta bort den enda säkra färskhetssignalen hos tomaterna.

Ett annat exempel är de gentekniskt modifierade chipsen som ända fram tills förra hösten såldes i Danmark. Även dessa var tydligt märkta med att de innehöll genetiskt modifierade råvaror. Nu är de dock tagna ur produktion med argumentet att det inte fanns något kundunderlag för dem. Jag kan själv intyga att det inte var något utseende- eller smakfel på dem för jag har själv blivit bjuden på dem av Novartis, så varför ingen köpte dem måste bero på något annat...

Framtidsutsikter

Hur ser då framtiden ut för gentekniken? På medicinfronten kommer gentekniken troligtvis fortsätta vara en viktig bit inom vissa specifika områden. Sedan 1970-talet har man använt gentekniskt modifierade mikroorganismer för att producera insulin och tillväxthormon och det har inte mött några större protester än så länge. Troligtvis är det just så att det är lättare att vara negativt inställd till gentekniken ända tills den medför en tydlig fördel för dig själv.

Det ska alltså bli mycket spännande att följa utvecklingen inom livsmedelsektorn, kommer det ett genombrott för gentekniskt modifierad mat även i Europa när genetiskt modifierade Functional foods trängs på hyllorna i mataffären? Kommer man ta till fula knep som att vända sig till överviktiga eller folk med dålig andedräkt? Den som lever får se.