Bakom kulisserna i Haag

Att klimatfrågan är svår och politiskt känslig råder det ingen tvekan om. Trots goda förhoppningar om en givande klimatkonferens fick delegaterna vända hemåt med svansen mellan benen, det blev inget Haagprotokoll, men kom helt enkelt inte överens. Främst var det USA tillsammans med bland annat Japan och Kanada som ville ha mer fria formuleringar och mindre regleringar än EU.

- Det blev lite av en prestigefråga för EU och USA, ingen vågade ge sig, säger Camilla Funke, som representerade Svenska Ekodemiker vid förhandlingarna, till Yelah.net.

Vetenskap

Knäckfrågan i klimatproblematiken är inte längre vetenskapen, så gott som alla forskare är numera ense om att de mänskliga utsläppen av så kallade växthusgaser påverkar växthuseffekten, frågan är bara hur. IPCC, som är FNs expertpanel på klimatforskning, kommer nu till våren med ytterligare en rapport som med ännu starkare ordalag kommer förklara den mänskliga faktorns inverkan på klimatet. Nej, frågan är inte om vi påverkar klimatet utan hur vi ska minska den påverkan.

Lobbyister

Inne på förhandlingarna var det trångt, förutom några tusen delegater fylldes maktens korridorer av allehanda lobbyister. Allt ifrån fjällrävenklädda miljöaktivister till uppsminkade kärnkraftslobbyister minglade runt och förde fram sina budskap.

- Det blir lite av en branschmässa, förklarar Camilla Funke något roat. Ett exempel på svensk lobbying var att flera miljöorganisationer under namnet "Den unga miljörörelsen" serverade den svenska delegationen nybakta bullar med några brasklappar instuckna inför de avslutande förhandlingarna:

Kraven som ställdes var:

• Minst hälften av utsläppsminskningarna måste ske i eget land, det vill säga man ska inte kunna investera i billig teknik i ett u-land för att slippa minska sina egna utsläpp.
• Kärnkraft får inte räknas som en ren teknik och därför ge rätt till större utsläpp. Detta ville vissa av delegationerna men framför allt kärnkraftlobbyn, eller "The Nukebabes" som vissa valde att kalla dem.
• Växande skogar och grödor får inte tillgodoräknas som "kolsänkor" och på så sätt ge rätt till större utsläpp. Här gick EU och USAs ståndpunkter rejält isär, medan USA ville tillgodoräkna sig kolsänkorna valde EU en linje som var närmare miljörörelsens.
• Ett kraftfullt system med påföljder för dem som inte lever upp till sina åtaganden. Bland annat USA var helt emot detta och ville ha full frihet.

- Den svenska delegationen var tillmötesgående mot oss och vi träffade dem varje kväll för att diskutera, säger Camilla Funke. Hon berättar vidare att Sveriges roll kommer bli viktig i klimatförhandlingarna när vi tar över ordförandeskapet i EU.

Framtiden

Vad kommer nu hända med klimatförhandlingarna? Är de strandade i och med misslyckandet i Haag? Enligt Camilla Funke finns det två vägar:

- Antingen väntar vi på att USA ska diktera villkoren, eller så struntar vi i dem och kör ändå. Det finns utrymme för det i Kyotoprotokollet, men det kommer bli lite svårt.

Troligtvis kommer förhandlingarna att återupptas i Bonn nu i maj 2001, men flera länder har redan uttryckt oro över att tiden dit är för kort. Vad som dock är säkert är att nya förhandlingar kommer äga rum i Marocko under 2001 och sedan vid FNs nästa stora miljökonferens som hittills går under namnet Rio+10, det vill säga tio år efter Rio-konferensen.

Tio år ja, så lång tid har det gått sedan den första klimatkonventionen fastslogs, och fortfarande har inte orden lyckats omsättas i handling.

Läs mer på Yelah här:
"USAs klimatplan oacceptabel"
"Holland: Tusentals protesterade vid klimatförhandlingar"