Tisdag 29 oktober 2002
Ingen hade väl på allvar trott att José Serra på bara de tre veckor som skilde de båda valomgångarna från varandra, skulle kunna komma ikapp arbetarpartiets Lulas stora försprång. Och med 99,76 procent av rösterna räknade på måndagsmorgonen brasiliansk tid, kan bara konstateras: Brasilien har fått sin första vänsterledare som president. Med 61,29 procent (vilket innebär drygt 51 miljoner röster) vann han överlägset mot sittande president Cardosos kandidat José Serra, med 38,71 procent.
Valet var inte bara en fin present på Lulas 57:e födelsedag. Det innebär också att i Brasilien, för första gången på 42 år, en folkvald president lämnar över makten till en annan folkvald president. Och känslan av att demokratin har vuxit sig solid i detta Latinamerikas största land, var en av de viktigaste anledningarna till folkets jubel i går natt. Det är inte bara för att Lula har närmat sig mitten som han nu, vid fjärde försöket i rad, lyckas vinna en klar majoritets förtroende. Det har hänt något med väljarna också. De har vuxit in i demokratin, blivit medvetna om sina medborgerliga rättigheter och förlorat lite av sin rädsla inför makten. Som Wall Street Journal uttryckte det i dagens tidning: "Elitens makt krossades i Brasilien".
I sitt improviserade tal sent på söndagskvällen, gratulerade den före detta metallarbetaren och fackföreningsledaren Luiz Inácio Lula da Silva det brasilianska folket för den "extraordinära föreställning" som de gav den 27 oktober.
- Hoppet segrade över rädslan. Brasilien röstade utan rädsla för att vara lycklig, sade en strålande lycklig Lula.
Lula sade sig också medveten om att ansvaret att styra jättelandet är mycket stort, och att han kommer att "bjuda in hela samhället så att vi tillsammans kan skapa ett mer rättvist, vänskapligt och solidariskt Brasilien".
Därefter vände sig Lula i sitt tal till omvärlden, främst till de övriga länderna på den amerikanska kontinenten:
- Brasilien spelar en viktig roll i kampen för att erövra en permanent fred för vår kontinent.
Han avslutade sitt korta tal med att skämtsamt tacka sina väljare:
- Utan er hade jag inte varit den Lulinha - paz e amor ("Fredens och kärlekens lilla Lula") som jag är.
Läs mer:
PSDB den store segraren i guvernörsvalen
Lula eller livet
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion