Onsdag 29 november 2000
Jag åkte ner till klimatförhandlingarna med en buss hyrd av svenska delen av Friends of the earth (FoE) - Miljöförbundet jordens vänner (MJV). Det var också FoE som hade ordnat det enorma tältet där mat och fest skulle skötas under helgen. Förhandlingarna hade pågått en vecka och hade en vecka kvar när vi kom ner till Haag. Än så länge hade egentligen inget hänt i förhandlingarna. Under den första veckan var det mest tjänstemän och lobbyister och efter helgen, då vår fördämningsvall byggdes, skulle ministrarna komma och komplettera dessa tjänstemän och lobbyister.
Redan under första veckan uttryckte USA:s representant sin entusiasm till klimatfrågan genom att säga att USA inte kunde undvara sig lyx och pengar för att bekämpa klimatförändringarna. Att USA skulle vara de stora reaktionärerna i förhandlingarna var knappast oväntat. Det var sedan tidigare känt att USA och Kanada ville använda sin skog som argument för att slippa dra ner på sina utsläpp av koldioxid och få bygga fler atomkraftverk. EU ville under hela förhandlingarna framstå som det progressiva och miljötänkande syskonet mot landet i väst.
På lördagsmorgonen berättade Carlos Perez, ett "klimatvittne" från Honduras, för de tusentals miljöaktivister som fanns i tältet om hur orkaner och oväder flyttat hans hemland 50 år bakåt i tiden och dödat mer än tusen personer. Efter honom berättade Roda Verhyen, FoE:s representant i förhandlingarna, om vad som pågick i konferenscentrumet vi snart skulle gå till.
Vid konferenscentret var det ytterligare tal. Den här gången endast på holländska och sedan började bygget av fördämningsvallen. Efter en lätt ostrukturerad inledning bildades led och sandsäckarna fylldes och lades på vallen i snabb fart. Hela fördämningen byggdes på någon timme. En och en halv meter hög, någon meter bred och cirka 400 meter lång. Syftet med färdämningen var givetvis symbolisk - att visa hur viktigt det är att hindra klimatförändringen eftersom denna med sannolikhet leder till höjd vattennivå. (Fördämningsvallar är något som bekant används vid översvämningar.)
Fördämningsvallsbygget var enligt mig konferensens stora aktion och nu i efterhand nästan det enda konstruktiva som hände i Haag. Inne på klimatförhandlingarna togs bygget väl emot. Många såg det tydligen som ett stöd i förhandlingarna. Det hela gick så smärtfritt att det stundom kändes som ett lobbyprojekt (vilket det egentligen också var). Polisen höll sig hela tiden i bakgrunden. Det gjorde de även på den critical mass som dagen efter samlade ett par hundra cyklister. Inte heller när några tappra själar kastade en tårta i den amerikanska chefsförhandlaren Frank Loys ansikte blev det några större konfrontationer. Tårtkastarna blev istället inbjudna till dialog av holländska miljöministern Jan Pronk.
Läs mer på Yelah här:
"USAs klimatplan oacceptabel"
"Holland: Tusentals protesterade vid klimatförhandlingar"