Lördag 20 juli 2002
I Empire, liksom i Hardt och Negris historiska koppling och analogi - romarriket - är ingen enskild institution, inget enskilt land eller plats, Imperiets centrum. Snarare är det så att olika globala enheter, från de med formell makt såsom FN eller de med mindre formell makt som World Economic Forum tillsammans med storföretagen, militären och - i väldigt begränsad omfattning - världens folk, skapat en global nätverksdistribution av makt. Detta nätverk har ingen mitt och är inte baserat i något land utan i stället utspritt globalt. I denna förståelse finns det många kopplingar till Manuel Castells analys av världen.
Liksom Castells så använder sig Hardt och Negri av Internet som en analogi för denna maktfördelning. I detta Empire är dock inte makten jämt fördelad. USA tilldelas en privilegierad position i en triangel av makt där bomben, penningen och medierna innebär möjligheter för USA att utöva polisrollen i deras Empire. USA:s konstitution utgör också den formerande processen av Imperiet.
I den analys av makt som görs i Empire syns en tydlig koppling till den franske tänkaren Michael Foucault. Det är i handlingarna makten finns, inte på någon specifik plats. En sympatisk teori om makt anser jag för det ger människorna makten att förändra diskurserna. Samtidigt är det en frustrerande tanke för det är inte lika lätt att peka ut vem som verkligen har makten med ett sådant tankesätt.
I fokus för Hardt och Negris argument är tanken att krigsaktioner inte längre tar plats enligt nationella imperialistiska intressen, utan snarare är globala polisaktioner legitimerade av universella värde. Tesen i boken är att USA:s militära ingripanden inte längre äger rum för USA-kapitalets intressen, utan i stället sker i Imperiets intressen. Det finns många tveksamheter i Hardt och Negris argument om polisaktioner men boken erbjuder en övertygande skiss av hur en verkligt global kapitalism finns eller byggs upp. Undantaget som USA numera har kan sägas konstituera detta. De skriver nämligen att det inte längre finns något utanför kapitalismen och därför kan man numera tala om ett Empire. Men Empire är inte bara en beskrivning av kapitalismens utveckling till en ny form.
Från imperialism (där det fortfarande fanns områden att förslava) till Empire där jorden är en helhet. Viktigt att påpeka här är att tesen i boken är att det är människorna som har förändrat kapitalismen såsom den har ändrats den senaste 100 års perioden. Kapitalet har enligt Hardt och Negri ingen egen utvecklingspotential. Utvecklingen av Empire är i stället något som arbetarklassen har påtvingat kapitalet. Även här finns alltså den enskilda människans möjlighet att påverka med som en utgångspunkt för deras tankar. Detta ger oss alltså möjlighet att förändra.
Inte nog med att USA innehar bomben, medierna och kapitalet. I framtiden ska de genom sin straffrihet ha lagen på sin sida när de bombar bröllop i Afghanistan, sjukhus i Somalia och hela länder (Vietnam) Det ska alltså vara en laglig rätt för USA:s soldater att utföra uppdrag utan att kunna stå till svars för detta medan exempelvis svenska soldater på FN-uppdrag ska kunna bli åtalade för samma brott.
I förlängningen leder detta till att inom en multinationell FN-styrka kan det finnas de som är åtalsfria och de som lyder under internationella lagar. Är det inte dags för en radikal förändring?
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion