Att ge ledningen myror i
byxorna

Yelah träffar Frances Tuuloskorpi, ordförande i Livsklubben, i klubbens lokaler på bageriet, som ligger på Kungsholmen. Det är tyst på bageriet vid tidig eftermiddag. Första ugnslinjen kör igång klockan fyra på eftermiddagen och vid midnatt är produktionen på full fart.

Lendingen kör buffliga metoder

På anslagstavlan i klubbrummet hänger utskrifter av stödbrev för klubbens strid mot nedläggningen. Coca Cola-klubben i Jordbro häpnar över företagsledningens nonchalanta beteenden.

Och nog väcker företagsledningens stil starka reaktioner. Den har ljugit för klubben och försökt hindra klubben att genomföra sådant som är reglerat i bolagsavtalet och i förtroendemannalagen.

- Medlemmarna ser det som en hämnd, kommenterar Tuuloskorpi.

Att företagsledningen kan vara så kaxig beror delvis på att Skogaholms köpt Schulstadsbagerierna i Sverige. Produktionen ska läggas över till Schulstadsbageriet (före detta San Remo) i Västberga. De lediga jobben där vägrar Skogaholms ledning erbjuda till dem som står på turordningslistan för sparken bland Bagarns anställda.

Ugnskramning planeras

Lördagen den 22 februari hade Livsklubben möte och beslöt hur de skulle gå till väga gentemot företagsledningen framöver.

- Vi ska också trycka upp t-shirts med en kampslogan om bröd och solidaritet, säger Tuuloskorpi.

Det ryktas om att två ugnslinjer kommer att läggas ned före 7 april, vilket är det datum ledningen angivit. Då ska brödet i stället tas fram i Skogaholms bagerier i Örebro och Eskilstuna. Fackklubben har framfört till ledningen att de anser det vara praktiskt omöjligt och har fått svaret att Skogaholm i så fall köper in bröd ifrån andra bagerier.

Om den för tidiga nedläggningen av de två ugnslinjerna händer, har fackklubben tagit beslut om att gå till direkt aktion genom ugnskramning.

Korsägande i brödbranschen

Yelah har tidigare berättat om den senaste konflikten, som började i juni förra året. I december frågade fackklubben företagsledningen om ett köp av Schulstadbageriet var på gång och fick då svaret nej. Den 7 januari kom Skogaholms pressmeddelande om att företaget köpt Schulstads svenska bagerier.

Resten av det danska företaget Schulstad har livsmedelskoncernen Cerealia, som äger Skogaholms, köpt. Cerealia ägs i sin tur av lantbruks- och livsmedelskoncernen Lantmännen, som svenska bönder äger. Cerealias köp av Schulstad gör koncernen till Nordens största i brödbranchen med sina 4 700 anställda. Schulstad och Cerealia har båda företag i Danmark, Sverige, Norge och Polen och exporterar till Tyskland och Storbritannien.

Vägrade extra konferens

I februari begärde fackklubben en extra "ordförandekonferens". Sådana hålls minst en gång om året enligt det koncernfackliga avtalet och ska betalas av företaget. Ledningen tyckte inte att det behövdes någon extra konferens, utan föreslog att flytta fram den ordinarie en månad till april månad. De avslog också fackets krav att fyra svenska Schulstadsbagerier skulle vara representerade.

- De påstod att Konkurrensverket inte ville att vi skulle ha gemensam konferens förrän köpet godkänts. Men vi tog förstås kontakt med Konkurrensverket och där man sade att de inte hade något emot det, berättar Tuuloskorpi.

Livsmedelsförbundet ordnade konferensen, som hölls den 19 februari. Om företaget betalar notan i efterhand vet de inte än. Tuuloskorpi tycker att de har begått brott mot förtroendemannalagen.

Skambud till sparkade

Fackklubben förhandlar i dag främst om turordningen vid avskedande. Ledningen erbjuder inte de som står i turordningslistan nya jobb på Schulstadsbageriet i Västberga och något avgångsvederlag vill inte ledningen höra talas om. Oavsett hur lång tid folk har jobbat på Bagarn kan de bara få en "stanna-kvar-bonus" på 8 000 kr brutto som engångssumma på slutlönen, under förutsättning att de stannar uppsägningstiden ut.

Ledningen har även lagt sig emot att Schulstads fackklubb kommer till en träff med Livsklubben på Bagarn.

- Vi brukar ha en studiedag/natt för förtroendevalda att besöka en annan arbetsplats. Så nu tänkte vi besöka Schulstadsbageriet, säger Tuuloskorpi.

Folkrörelselinje engagerar medlemmar

Livsklubben på Bagarn är känd för sitt starka medlemsinflytande, och för sina påhittiga och inte så vanliga metoder i det fackliga arbetet.

- Jo, styrkan handlar om att medlemmarna är med i besluten i facket och genomförandet av dem. Vi har jobbat fram metoder för ett fackligt engagemang i tjugo år. Vanan att ifrågasätta och tänka ut sätt att få igenom våra krav är vår styrka, säger Tuuloskorpi.

Den fackliga linje som klubben på Bagarn använder kallar de Folkrörelselinjen. Den beskrivs som en kämpande, medlemsstyrd och självständig facklig linje. Så som den fackliga idén såg ut när den kom till under 1800-talet.

- Det vi lärt oss är att lita på medlemmarna. Jag kan inte gå ut och säga att vi ska ockupera ugnarna, eller inte göra det. Det måste komma från medlemmarna, säger Tuuloskorpi.

Möten hålls i varje avdelning för sig eftersom arbetstiderna är så olika. Nackdelen med det är att de inte träffar de på andra avdelningar. Det innebär flera runder med information om förslag och omröstningar, som är slutna för att undvika grupptryck, innan det slutliga beslutet tas.

- Vi anpassar metoderna så att det passar arbetstider och intresse. En del kommer in och hjälper till med praktiska saker som utskick och får inblick den vägen, berättar Tuuloskorpi.

Strejkrätten borde flyttas ned lokalt

Hon framhåller att det förs bra lokalt fackligt arbete på många håll. Det kan bli tungt jobb eftersom mycket av förhandlingsarbetet har förts ned lokalt.

- Centrala avtal har urvattnats och vi står ganska ensamma lokalt att föra en strid mot ledningen. Strejkrätten borde också hamna på lokal beslutsnivå, men den är kvar centralt, menar Tuuloskorpi.

Spiralen uppsägningar, som resulterar i för lite folk, som ger sjukskrivningar inte bara gäller skola och vård utan blivit en plåga för hela samhället, menar hon. Hon tycker att det måste till mer kamp i det fackliga arbetet.

Slåss för framförhandlade lokala avtal

Livsklubben har stridit mot företagsledningen på Skogaholms sedan 1988. Det var snudd på en delnedläggning av Bagarn 1995, men facket lyckades avstyra det genom bland annat en vild strejk. Men försök att göra sig av med stridbara fackligt aktiva och ta udden av klubben har fortsatt.

Det som irriterat ledningen är det lokala avtalet som fackklubben förhandlat. Med stöd av 90 procent av medlemmarna har den vägrat gå med så kallade slicktillägg. Ledningen har velat införa ett lönesystem med påslag för "samarbetsförmåga" - det som fackmedlemmarna nämner som rövslickeri.

Kampen slutar inte på Bagarn

- Vi har satt hårt mot hårt, men nu ryker vi. Ibland ställer vi oss frågan om vi skulle backat. Men vi hårt mot hårt för att visa att det går att ta strid. Om man uppgivet säger att så är det nuförtiden, så skapar man sådana tider, säger Tuuloskorpi.

Hon har jobbat på Bagarn i 25 år och står som nummer sex på turordningslistan. Det betyder att hon nog kommer att fortsätta vid utlastningen, som kommer att finnas kvar.

- Oavsett hur det går - om vi får igenom några av våra krav eller ej - så har vi visat att arbetsgivarna inte kan få göra hur som helst utan att få myror i byxorna. Om Livsklubben splittras går folk vidare med Folkrörelselinjen på andra arbetsplatser, säger Tuuloskorpi.