Queer- och feministisk
filmfestival som
ifrågasätter normer

Det finns publik för queer- och feministisk film

Joakim Rindå och Cecilia Neant-Falk startade föreningen Kombat för ett och ett halvt år sedan för att göra denna filmfestival. Fler kom till och med många volontärer har de utan bidrag lyckats få till filmfestivalen.

Utöver film blir det ett queerfilmseminarium där regissörer och andra filmarbetare ska prata om villkor som filmare och tänket och drivet hos dem.

- Vi vill att Kombat ska bli en återkommande queer- och feministisk filmfestival varje år och att det bildas Kombatsatelliter i landet. Vi har kontakter för att göra en filmfestival i Göteborg, som Anna Håkansson i Kombat är ansvarig för, säger Joakim.

Han beskriver det som gör en film queer.

- Queerfilm problematiserar heteronormativiteten. Den synliggör och ifrågasätter normer i samhället, men också normer inom HBT-världen (homo-, bi-, transpersoner).

Han tycker att det är märkligt att det inte redan finns en årlig queer- och feministisk filmfestival i Sverige och att det distribueras så lite av den typen av film här.

- Det finns en publik för de filmerna. I Köpenhamn och Åbo har Gay&Lesbian Festival funnits i tio år och queerfestivalen i Oslo i åtta år. Reykjavik är i ungefär samma läge som vi i Stockholm.

Queerfilmfestivalernas nordiska nätverk startades upp under ett möte i Köpenhamn hösten 2002. De planerar att lägga filmfestivalerna i närheten av varandra för att bli ett löst sammanhängande nätverk av nordiska queer- och feministiska filmfestivaler. Det skulle lyfta fram den typen av film och kanske också få upp ögonen hos distributörer. Det gör det också lättare att få kopior av eftertraktade filmer och marknadsföreningen kan delvis göras gemensamt.

Politisering av den egna kulturen

De nordiska filmfestivalerna är inbördes olika och Kombat är mer politiskt inriktad än de övriga. Joakim tror att Gay&Lesbian Filmfestival i Köpenhamn har kunnat bli så stor för att det är den enda filmfestivalen i Köpenhamn, att de bjuds in till Filmhuset som ligger mitt i stan och för att de tar in mer mainstream gayfilmer i programmet.

- Kombat vill vara självstyrande och vill visa politiska filmer.

Det är också anledningen till att de är sin egen organisation och sköter programsättningen helt själv, fristående från t ex Pride, som filmfestivalen ligger nära inpå.

- Pride går mer i mainstreamfåran och är oftast inte särskilt nydanande av den egna kulturen. Det är viktigt att helt själv kunna avgöra hur programmet ska se ut.

Kombat ingår i myllret som går på tvären mot mainstreamdelen inom HBT-världen och som motsätter sig det så kallade rosa kapitalets omfamnade av gay.

Under de senaste åren har t ex HBTQ-feministiskt nätverk, Queerfeministisk marsch och feministiska- och blattenätverk inom RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) kommit till.

- Det är sjysst när en kultur växt sig så stark att den kan syna sig själv i sömmarna.

Kombat är en del av en queer kulturproduktion, som tillhör den kulturradikala strömningen i samhället.

Stor produktion men svårt med distribution

Föregångaren till queer- och feministisk filmfestival i Sverige är Dykeye-festivalen som anordnas 1998 och 1999 av bland andra Cecilia.

Joakim och Cecilia är programsättare och har tittat igenom mängder av filmkopior. Cecilia, som är filmare, åker runt på filmfestivaler och när hon fastnar för en film kan hon prata med filmaren direkt. Så var det med till exempel filmen Dildo Diares som Laura Barton och Judy Wilder har gjort.

Många filmare distribuerar sina filmer och så kallade previewkopior själva för de inte hittar ett distributionsbolag som är villiga att satsa på deras filmer. De bolag som distribuerar queer- och feministisk film finns till största delen i USA, t ex HBO i Santa Monica och Strand i New York.

Men det produceras queer- och feministisk film på många håll i världen. - Det är verkligen kul att kunna visa filmer från Haiti och Sydafrika. Den haitiska Of Men and Gods handlar om fjollor som fått en social plats inom vodooreligionen. Där får de en social acceptans för man får inte ifrågasätta andarnas vilja. Den sydafrikanska Everything Must Come to Light har en liknande handling om flator.

Filmare har också skickat in filmer på video till Kombat.

- Inför nästa filmfestival Kombat gör har vi tänkt att ta kontakt med folkhögskolor som har utbildningar i film- och videoproduktion. Vi vill uppmuntra queera filmare att fortsätta, vill visa att det finns en publik där ute som längtar efter film som passar dem.

Tillsammans med biografen Zita, föreningen Tupilak och Norden i Fokus utgör Kombat starten för ett program kallat Nordiska Queerfilmveckor då kortfilm visas under de veckor som följer efter Kombathelgen 25-27:e juli.