"Viktigare stoppa
demokratiska staters
övergrepp"

Nazar Akrami bor i Uppsala och jobbar som doktorand på universitetet. Han kom till Sverige 1990 och fick asyl. Hans familj var politiskt aktiva kurder och utvisades ur Irak av diktatorn Saddam Hussein.

I barndomshemmet pratade familjen både arabiska och kurdiska. Jag frågar honom hur han reagerar när han hör om vad som händer i Falluja och i Irak i övrigt.

- Jag blir ledsen. Direkt därefter blir jag arg. Det är fruktansvärt att det får pågå. Och ingen säger något.

Han tycker att situationen Irak borde ges särskilt stor uppmärksamhet och efterlyser fler offentliga fördömanden mot ockupationen, liksom handling för att stoppa övergreppen.

- Kriget i Irak har påbörjats och orsakats av flera demokratiska stater. Därför borde det vara viktigare för oss. Demokratiska stater har ett större ansvar.

Saddam borde ha störtats av irakierna

Mellan 1958 och 1968 störtades en kung och två olika diktatorer i Irak. Sedan tog Baath-partiet över och behöll under sin dåvarande ledare Saddam makten tills förra året.

Under stora delar av glansperioden fram tills 1990 stöddes Baath-partiet av USA, som dock även stödde väpnade uppror mot partiet. Precis så där lagom mycket så att regimen i det oljerika landet inte skulle falla, men inte heller bli för stark och självständig gentemot supermakten.

På 1980-talet rasade ett blodigt krig mellan Iran och Irak. USA stödde tidvis båda parter.

Saddam Hussein borde ha störtats på annat sätt och det fanns goda förutsättningar för det, menar Nazar Akrami och hänvisar till traditionen i landet att revoltera mot överheten.

De senaste årens motståndsrörelse fick dock ingen hjälp från USA med att störta Saddam. I stället motarbetades den.

- De blev terroriststämplade. De hade en religiös färg och det var ju inte bra. Dessutom var de alldeles för Iranvänliga, säger Nazar Akrami.

Han tror själv att de skulle ha kunnat bli ett mindre dåligt alternativ än både dagens regim och Saddam. De hade åtminstone ett bredare stöd bland befolkningen. Kanske i alla fall ett steg på vägen mot demokrati.

Diplomati och sanktioner mot rätt människor

Sanktionerna som FN införde 1991 tog enligt FN-organet Unicef livet av en halv miljon barn under de åtta första åren av totalt tolv år av sanktion. Nazar Akrami menar att FN borde ha infört sanktioner som drabbade regimen i stället.

- De skulle ha tillåtit handel och isolerat ambassaderna. Dessutom kunde de ha förhandlat mer. De förhandlade aldrig på allvar.

- Rumsfeld (USA:s försvarsminister) kunde ha åkt till sin gamla kompis Saddam och bett honom avgå. Han kunde ha fått asyl någonstans, precis som en massa andra diktatorer har fått.

Nazar Akrami säger att FN skulle kunna spela en större roll för Iraks demokratiutveckling och framtid än i dag.

- Om USA skulle gå till FN med samma tunga pärmar som de gick till krig med. De kunde säga, vi har gjort fel, vi kan betala för det och vi kan gottgöra det.

Rasistiskt krig ger ökad terrorism

Det finns ett rasistiskt inslag i den invaderande koalitionens agerande, tycker han.

- De bryr sig inte, de tänker inte på civilbefolkningen. De har opererat från luften så att de själva inte kan bli skadade. Hade de angripit ett europeiskt land hade de kalkylerat på ett annat sätt och minskat det mänskliga lidandet mer.

Han tror inte att kriget kommer att minska terrorismen.

- Det blir värre. Jag har sett inslag på svensk TV där folk har förlorat familjemedlemmar. Jag kommer särskilt ihåg en man som hade förlorat tre barn i Falluja. "Numera är jag också en terrorist", sade han till TV-reportern.

Inte kurder mot araber

Som kurd ser han ingen anledning till konflikt mellan folkgrupper i Irak. Motsättningarna beror till stor del på ockupationsmakten.

- De har spelat kurder och araber mot varandra. Kurderna har det minst lika illa som araberna. USA har flörtat med kurderna för att få lägga militärbaser där, men nu minskar stödet.

- Turkiet härjar i irakiska Kurdistan och behöver inte be om lov längre, vilket de var tvungna till innan. De tar kurder som sympatiserar med kurdernas självständighetsrörelse i Turkiet.

Han menar att kurderna även borde rannsaka sig själva.

- De borde ifrågasätta sina egna ledare och hur demokratiska de är. De beter sig som en person som håller på att drunkna. De tar tag i vem som helst. Jag saknar kurdiska politiker som inte gör det, utan som tänker långsiktigt.

- Det är synd att de inte har lärt sig sin läxa från historien. De borde vända sig till Europa och inte till USA, som struntar i dem.

- Först borde de kämpa för en autonom kurdisk del av Irak. Sen kan de arbeta vidare efter de förutsättningarna.