"Det är debilt att tro
att det bara finns ett
håll"

Det händer alltså en hel del i en av värdens största ekonomiska aktörer i världshandeln. Klas Rönnbäck har granskat världshandeln under en längre tid. Han är mycket kritisk till politikernas välvilliga inställning till Världshandelsorganisationen (WTO).

- Man abdikerar från sin politikerroll och överlämnar åt företagen att fatta alla beslut, säger han.

Klas Rönnbäck återkommer ofta till detta. Hur WTO symboliserar en stark nyliberal kraft i samhället. Grunden för organisationen beskriver han så här:

- Staterna ska inte få reglera företagen.

Den svenska regeringens beredvillighet att stödja WTO okritiskt gör honom också irriterad.

- Leif Pagrotsky brukar ofta använda uttrycket: "Om vi sitter på en cykel måste vi fortsätta cykla, annars faller vi". Men det är ju nästan debilt att tro att det bara finns ett håll.

Samtidigt är detta inte något som enbart karakteriserar den socialdemokratiska regeringen.

- Det var en försvinnande kort debatt när Sverige gick med i WTO. Tre inlägg i riksdagen. Sammanlagt fem minuter. Det har inte varit någon politisk fråga tidigare. Facken tycker inte så mycket annorlunda än industrin. På senare tid har Kommunal börjat uttala sig om Gats-avtalet.

WTO är en relativt ny organisation, den bildades 1995, men rötterna går längre tillbaka. Under 1940-talet föddes både Internationella Valutafonden (IMF) och Valutabanken, samtidigt började politikerna skissa på Gatt-avtalet (Allmänna tull- och handelsavtalet). Arbetet med avtalet gick långsamt. Men under en av förhandlingsrundorna, den så kallade Uruguayrundan (1986 till 1994), bestämde man sig för att det var dags att förtydliga och institutionalisera avtalet och 1995 bildades WTO.

- WTO består av tre huvuddelar. Gatt, som handlar om varor, Gats, som handlar om tjänster, och trips, som handlar om intellektuell egendom.

- Det är en medlemsorganisation för världens stater som sätter regler för handelspolitiken. I princip bygger det på förbud mot statlig politik.

Organisationen blev allmänt känd 1999. Ministermötet i Seattle i USA stördes av demonstranter på gatorna och oenighet i möteslokalen. Demonstranterna protesterade bland annat mot organisationens behandling av de fattiga länderna och arbetarna. Oenigheten i möteslokalen handlade främst om att de fattiga länderna kände sig överkörda av de rika länderna. Mötet blev ett stort misslyckande för USA och EU som inte fick igenom sina krav på en ny förhandlingsrunda.

I november i år höll WTO sitt första ministermöte sedan Seattle. I år hölls mötet i den stängda staten Qatar, på Saudiarabiska halvön, där varken partier eller fackföreningar är tillåtna. Trots att mötet i Doha beslutade om en ny förhandlingsrunda verkade inte medlemsländerna riktigt nöjda, berättar Klas Rönnbäck. Speciellt bland länderna i syd är missnöjet stort. De hade konsekvent motsatt sig rundan men fick till slut vika sig för trycket.

- Många är nöjda offentligt. Sedan är det svårare att säga om det är genuint, eller om man inte kan erkänna ett nederlag för sin hemmaopinion? Många parter är nog nöjda med någon del. Det är ju det som är principen med en förhandlingsrunda, att ge något till samtliga. Om sedan vinsten är värd priset får ju de kommande förhandlingarna ge för vart och ett land.

Alla frågor ska förhandlas på en gång och när ett slutavtal har kommit fram måste man som medlemsland godkänna allt eller inget. Deadline för förhandlingsrundan är år 2005. Rundan kommer efter hand innehålla en del nya frågor.

- De nya områdena att ta med, utöver alla gamla avtal man redan förhandlar om (Gats, Trips, jordbruk, tullnivåer etc) är i första hand miljö (vad det betyder konkret är öppet), och, efter nästa ministermöte, eventuellt även investeringar, offentlig upphandling och så kallad konkurrenspolitik.

I övrigt verkar det inte som att det hände särskilt mycket på ministermötet.

- På Gatt-området kom man inte fram till några konkreta resultat. Det enda konkreta som gäller Gats var att man fastslog tidsramen, där man fortsätter förhandla fram till 2003. Man kommer erbjuda länder olika förmåner och sedan kommer de tvingas att ge efter på olika områden. I princip inget hände på Trips-området. Mötet gjorde en deklaration om Trips relation till folkhälsan, vilket endast var ett förtydligande.

Anledningen till att ministermötet gjorde förtydligandet på Trips-området var att det har förts en debatt om patenträtten på medicin. Många fattigare länder, bland annat Brasilien och Sydafrika, har varit starkt kritiska mot att de inte lagligt har kunnat producera billiga mediciner för framförallt aids-patienter.

Samtidigt som medlemsländernas ministrar förhandlade i Doha arrangerades demonstrationer runt hela världen. I över 50 länder genomförde organisationer demonstrationer och andra manifestationer i samband med Global Unions Day of Action som hade utlystes av Fria fackföreningsinternationalen (ICTFU). I Sverige arrangerade Koalitionen mot WTO en demonstration i Stockholm den 10 november.

Protestarbetet mot IMF och liknande organisationer är mest koncentrerat till vissa större händelser och olika datum. Vad är nästa stora händelse för WTO?

- Under inledningen av år 2005 ska man ha något resultat om den nya rundan. Annars är nästa ministermöte 2003.

Vad kan globaliseringsrörelsen göra för att undvika att arbetet blir så hårt koncentrerat till vissa större händelser?

- Det är upp till oss att se till att det blir ett långvarigt motstånd. Förhandlingar pågår i Genève nu. Vi kan inte förvänta oss förändringar över en natt. Vi måste vara uthålliga. Företagen har perspektiv på 5, 10, 20 år. Vi i miljö- och solidaritetsrörelsen är väldigt glada över en liten vinst, som i Seattle. Vi tänker inte mycket längre.

Vad kan folkrörelserna i Sverige göra?

- Gå ut till vanliga människor. När man ser mycket av det här inser man att det inte kommer gynna en. Det handlar mycket om uppmärksamhet. Vi kallar det för Draculatestet. Det var det som fällde MAI-avtalet. Att dra fram förslaget i ljuset och låta folk granska det själva. Vi måste också visa regeringarna att vi vill ha en annan väg.

Vilka strategier kan globaliseringsrörelsen använda sig av praktiskt i arbetet mot WTO:s nyliberala politik?

- Det handlar om pratiska alternativ. Att stödja fackförbund i tredje världen. Ekonomiskt stöd till fackförbunden i tredje världen. Samla in pengar till fackliga organisatörer som kan gå ut på företagen och hjälpa arbetarna att organisera sig. Konsumentmakt, att bojkotta varor där fackförbunden har bett om hjälp mot företagen eller regimerna. Det finns i och för sig problem men det finns även exempel där fackförbund bett om det. Kräver att man utvecklar samarbetet med facken i andra länder.

- Sedan handlar det också om att inte låsa in sig och tro att det här är den enda frågan. Borgarna har lyckats privatisera Stockholm utan WTO-avtal.