Söndag 22 oktober 2006
Du kanske har hört argumenten förut. Arbetslösheten kan och bör inte bekämpas på kort sikt, heter det. Det enda som verkligen hjälper mot arbetslöshet påstås vara att hålla inflationen2 låg och genomföra ”strukturella” förändringar i det ekonomiska systemet. Då sjunker den långsiktiga arbetslösheten till slut, i takt med att den ”naturliga” arbetslösheten sjunker, sägs det.
Sverige och resten av EU har låg inflation som ett överordnat ekonomiskt mål. Trots en långvarig, hög arbetslöshet.
I en av sina mest citerade vetenskapliga artiklar motiverar Edmund Phelps3 varför inflationsbekämpning skulle vara så viktig. Han skriver också att man kan behöva mixtra med den kortsiktiga arbetslösheten för att få lägre inflation, alltså ibland acceptera "under-sysselsättning", som han uttrycker det.
En av kritikerna mot teorin om naturlig arbetslöshet (teorin förkortas NRH på engelska) är ekonomiprofessor Tom D Stanley på Hendrix College i USA. Han har forskat en hel del om arbetslöshet och NRH och beklagar Sveriges och andra länders anti-inflationspolitik, som han beskriver som ”stundtals drakonisk”.
Han framhåller att USA på ett framgångsrikt sätt för en ganska annorlunda ekonomisk politik och han ger landets förre riksbankschef Alan Greenspan beröm för att denne aldrig brydde sig om att prioritera inflationsbekämpningen.
Tack vare det har USA, till skillnad från EU, kunnat låta arbetslösheten falla till det överkomliga priset av en jämförelsevis hög inflation, menar Tom D Stanley.
Jag frågar honom vad han ser som felet med NRH.
- Den är inte användbar för ekonomipolitiska syften, och det har den aldrig varit.
- Den använder skillnaden mellan den naturliga arbetslösheten och den verkliga arbetslösheten för att storleksbestämma inflationen och därigenom avgöra vilken ekonomisk politik man ska föra. Det här är helt klart oförenligt med den internationella erfarenheten.
Enda sättet att få NRH att stämma överens med verkliga siffror, menar Tom D Stanley, är beräkna den ”naturliga” arbetslösheten utifrån den uppmätta arbetslösheten, istället för att förutsäga verklig arbetslöshet inom den närmaste framtiden utifrån den ”naturliga” nivån idag. Men det skulle göra NRH till ett värdelöst cirkelresonemang.
- Om den naturliga arbetslösheten följer den verkliga arbetslösheten, snarare än tvärtom, då håller inte längre NRH, och inte heller något av de ekonomipolitiska råd som följer av NRH.
Finns det över huvud taget någon naturlig arbetslöshet?
- Nej! Absolut inte! Det har aldrig heller någonsin funnits någon. NRH är bara en i en lång rad av anti-empiriska4 ekonomiska "teorier". Leontief 5 diskuterade denna retoriska företeelse redan på 1930-talet i sin artikel om "implicit theorizing".
Tom D Stanley menar att en skyhög inflation kan vara mycket skadlig, men var gränsen går mellan farligt och harmlöst är svårt att säga.
- Det finns ingen magisk inflationsnivå som automatiskt blir för hög. De forna socialistländernas övergång till marknadsekonomi gav oss många exempel på höga inflationsnivåer som inte ledde till skenande hyperinflation.
- Men hög inflation kan bli instabil och orsaka stora skador. Det gäller särskilt i länder där folk tidigare inte har upplevt hög inflation. När det gäller ekonomisk politik så är det viktiga att från början upprätthålla stabila inflationsnivåer och inte låta dem bli för höga.
Tom D Stanley anser att de europeiska regeringarna gör fel som prioriterar låg inflation så pass högt som de gör idag.
- För Europa borde högsta prioritet vara att se till att den ekonomiska tillväxten är stark och att den starka tillväxten fortsätter. Med stark tillväxt kan inflationen vara stabil samtidigt som arbetslösheten gradvis faller.
Han är långt ifrån ensam om att vara skeptisk till NRH, även om kritikernas antal och argument inte har räckt till för att övertyga EU eller de mest inflytelserika läroboksförfattarna i nationalekonomi.
Betydligt svårare än att hitta skeptiker mot NRH är det förresten att hitta lyckade exempel på länder som har fått lägre långsiktig arbetslöshet (eller högre långsiktig tillväxt för den delen), med anti-inflationspolitik.
Frågan i Sverige, EU och många andra länder är då vad som först tar slut. De arbetslösas tålamod med att vara försökskaniner i ett sedan länge misslyckat experiment, eller regeringarnas tålamod med att förlora parlamentsval så fort arbetslösheten förs upp i valdebatten.
Läs även:
Journalisten Dan Josefsson kommenterar årets ekonomipristagare
"Forskning om arbetslöshet belönas med årets ekonomipris" (Dagens Nyheter)
"Phelps fick ekonomipriset" (N24.se)
Läs mer:Fotnoter:
Lönlöst för arbetslösa att söka många jobb
"Arbetslöshet ökar risken att dö i förtid"
Massarbetslösheten som vapen
Arbetslösa ska lösa arbetsmarknadspolitiken
Arbetslösa betalar låg inflation
Tyskland: Försämringar för arbetslösa botar inte arbetslösheten
Lönespridningens dolda avsikter
Vad var det vi sa?
Välkommen till Arbetsförnedringen!
Malmö: "AUC är en katastrof"
Regeringen experimenterar med de arbetslösa
Malmö: "Kränk inte arbetslösa"
Ekonomipristagarens piska
1. Alfred Nobel, som testamenterade sin förmögenhet till de ”riktiga” nobelprisen, hade inget att göra med ekonomipriset. Det var den svenska riksbanken som hittade på ekonomipriset till Alfred Nobels minne, långt efter hans död.
2. Inflationen är ett mått på hur mycket den allmänna prisnivån ökar på ett år
3. Phelps, Edmund S., 1967. Phillips Curves, Expectations of Inflation and Optimal Unemployment over Time. Economica, 34: 254-281.
4. Empiri betyder sådant som har observerats i verkligheten.
5. Känd rysk-tysk ekonom som var verksam under större delen av 1900-talet.