Senaste nytt
2008-06-19 14:02
FRA-lagen genomröstad
2008-06-13 17:52
Muhammed Riaz utvisad
2008-06-10 14:04
Yelah Förlag släpper
bok
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Torsdag 06 mars 2008

Organisering mot
patriarkatet -
Anarkafeministisk 8 mars

8 mars närmar sig och i år bjuder Stockholms anarkafeminister in till festival på Kafé 44. Sen 1989 har det arrangerats fest och/eller festival den 8:e mars på Kafé 44 i olika gruppers regi. I år ordnar Stockholms anarkafeminister festival. Fokus under festivalen ligger inte så mycket på teori som på praktik och organisering. Yelah träffade två av arrangörerna, Ronja och Sofia för ett samtal om machostrukturer, separatism och kampstrategier.

Varför har ni arrangerat den här festivalen?
Ronja: Vi var sugna på att starta upp en utomparlamentarisk feministisk rörelse igen. Det här kan få bli ett avstamp. Vi tycker att diskussionen om sexism knappt har existerat de senaste åren inom den utomparlamentariska vänstern. Det har blivit mer machostämning, och det är ett problem man ständigt måste jobba med. Vi hoppas att det här kan leda vidare. Nån kanske drar igång pub- och kaféverksamhet igen.

Vilka är ni?
Sofia: Vi kallar oss ”Stockholms anarkafeminister” och är en grupp om fem personer som varit akiva på olika håll tidigare. Vi arrangerade ”Ta natten tillbaka”- demon förra 8:e mars. I år blir det en festival och en demo.

Hur definierar ni Anarkafeminism?
Ronja: Anarkafeminsim är en reaktion på patriarkala strukturer som liksom i övriga samhället också finns inom den anarkistiska rörelsen. För mig räcker det inte bara med kalla mig för anarkist, feminismen måste också föras upp på en ideologisk nivå. Det är en analys av makt och kön där vi är emot kapitalismen och patriarkatet och strukturer som gör att män har mer makt än kvinnor.

Sofia: Och att man ser det genom ett förtrycksamverkande perspektiv. Vi kämpar mot hierarkier.

I inbjudan till festivalen står det att den riktar sig till alla som definierar sig som kvinnor eller som har erfarenhet av att göra det. Hur har ni tänkt kring trans och queer-frågor?
Ronja: Det kan ju bli problematiskt för alla som vill engagera sig separatistiskt när det samtidigt finns feminister som vill upplösa kön här och nu. Men vi tycker att man måste kunna göra en kategorisering av kön för att kunna se könsförtrycket och arbeta emot det. Kategoriseringen finns ju redan, man måste ta fasta på kön för att kunna kämpa mot den. Det är alltid en balansgång, egentligen vill man ju inte vara normerande. Man vill komma till en punkt då kön inte spelar någon roll. Men samtidigt måste man kunna se var makten finns om man ska föra en kamp mot förtrycket. Eftersom vi inte vill exkludera personer med transgender identitet så valde vi den här definitionen.

Sofia: Vi vill kunna använda oss av begreppet kvinna utan att säga alla som har fitta, det finns ju kvinnor som inte har det men som ändå blir utsatta för kvinnoförtryck. Vi vill inte exkludera feminister som har bytt kön men som fortfarande vill föra en feministisk kamp.

Varför är det viktigt med separatistiska sammanhang?
Sofia: Den utomparlamentariska vänstern är full av machostrukturer, i och med kan ”Ta natten tillbaka”- demonstrationen och festivalen bli väldigt stärkande. Att man inte ska behöva vara på ett visst sätt för att passa in, inte behöva vara så jävla hård. Eftersom samhället är patriarkalt är det ju det som män gör som är bra, det är det som är norm. Här behöver man inte anpassa sig efter det.

Ronja: Det är inte kvinnors ansvar att uppfostra män till feministiskt tänkande. Män ska ta sitt ansvar och själva ordna samtal om patriarkala strukturer och machokultur. Om de gjorde det skulle jag kunna komma och prata eller så, men de får ta initiativet. Jag lägger hellre min energi på kvinnor.

Sofia: Det finns ju så otroligt många mansseparatistiska forum, både uttalade och outtalade.

Ronja: Ja, bastuklubbar med ryggdunk, liksom. Kvinnor måste själva definiera vad problemen är. Det gäller för alla förtryckta grupper. Svarta och vita, homo och hetero. Sen kan man göra på andra sätt också. En grupp kvinnor inom zapatiströrelsen anordnade ett forum där män fick vara med men inte prata.

Finns det nån nackdel med ett separatiskt forum?
Ronja: En nackdel med separatismen i det här fallet kunde vara att de snubbar som annars hade dykt upp missar en dos feminism. Det är dock återigen inte upp till kvinnorna att ansvara för att de får det.

Sofia: Att anordna en separatistisk festival betyder inte att man alltid måste dela upp könen. Det står inte i motsättning till att ha blandade forum, utan både och kan vara bra.
Hur ser ni på förhållandet mellan kön- och klasstrukturer?
Sofia: Bara för att jag är kvinna betyder inte det att jag har något gemensamt med en östermalmskärring. Termen systerskap är problematisk. Jag applåderar inte allt som kvinnor gör, jämställdhetsministern är ett bra exempel på det.

Ronja: Det där är inte helt lätt. Jag gillar idén om ”gränslöst systerskap” på nåt sätt, men jag har en politisk agenda som inte bara kretsar kring kvinnofrågan. Borgarnas kvinnofientliga politik är ett av ämnena som kommer behandlas under festivalen. Dessutom blir det tips och strategier å hur man kan leva ett rikt liv utan pengar, teater- och andra workshops, samt information om papperslösa kvinnors situation i Sverige. Schema finns på Antippa.se. Det kommer att finnas barnpassning på förskolan i anslutning till kafé 44.

Linn Bursell och Sara Roman


Fler texter av Linn Bursell och Sara Roman

ANNONSER
http://yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.anarkistisktidning.org