Nationalism och protester
i Italien

På lördagen kom, med stor rituell högtidlighet, liken av de 17 italienska soldaterna/karabinjärerna samt två civilpersoner som dödades i bilbombsattacken i Irak, till Italien. President Carlo Azegli Ciampi och premiärminister Berlusconi tog senare emot och lämnade hedersbetygelser och kondoleanser till de stupades familjer i direktsänd TV.

Samtidigt åkte 50 nya karabinjärer till krigets Irak. På tisdagen, då Italien befann sig i "nationalsorg", direktsändes den ståtliga statsbegravningen fem timmar i sträck på de flesta TV-kanaler.

Ända sedan bombattacken har de italienska tidningarna och TV-kanalerna varit överfyllda med nationalistisk och populistisk hjältedyrkan i stil med "våra pojkar", "hjältar i kampen för freden". Man har även påstått att italienarna var populära soldater i dagens ockuperade Irak, vilket har följts av filmer och bilder som bland annat visar soldaterna leka med irakiska barn. Under tisdagen avstod TV-kanalerna från att visa reklam och "lättsamma" program.

Berlusconi har fått ett tillfälle att komma undan diskussionen om vad som orsakat de allt värre ekonomiska problemen i Italien och betona solidariteten med USA:s "krig mot terrorismen": "att dra sig tillbaka nu skulle vara att uppmuntra terrorismen".

Även inom oppositionen hörs tongångar som: "nu när Italien drabbats är inte tid för kritik av regeringens politik". Högerriktningen inom Olivträdsalliansen följer helt Berlusconis utrikespolitiska linje, i den nationella andans tecken, och troligen också av rädsla för att gå emot den opinionsstorm som drivs fram av Berlusconis massmedieimperium och av de tre statliga TV-kanalerna.

Vänsterdemokraterna i Olivträdsalliansen, under ledning av Piero Fassino, tonar ner kritiken mot regeringen och avstår från att kräva att de närmare 3 000 italienska soldaterna i Irak tas hem.

Fredsrörelsen fortsätter dock vara en stark kraft. Den fackliga landsorganisationen CGIL med sex miljoner medlemmar säger i ett uttalande att "i dag är en smärtans dag för hela landet och alla landets arbetare men i morgon måste vi fortsätta diskussionen om det meningsfulla i de italienska truppernas närvaro i Irak". CGIL håller fast vid sin övertygelse, i går, i dag och i morgon: "de italienska trupperna måste omedelbart dras tillbaka".

Samma övertygelse har Rifondazione comunista, det största fristående vänsterpartiet i parlamentet, som i ett uttalande säger att "vi manifesterar helt och hållet vår respekt för och solidaritet med de drabbade familjerna, men just i denna respekts namn kommer vi att fortsätta vårt politiska uppdrag att kämpa mot kriget och kräva truppernas tillbakadragande".

Även det lilla kommunistpartiet PdCI - Italienarnas kommunistparti - och De Gröna, som bägge ingår i Olivträdsalliansen, tar ställning för ett omedelbart tillbakadragande av trupperna.

Från det postfascistiska regeringspartiet Alleanza nazionales sida har man delat ut gratis italienska flaggor inför de nationella sorgshögtidligheterna, och dess ungdomsförbund Azione Giovani har krävt att de som river ner den italienska fanan ska fråntas sin rösträtt.

Men allt fler regnbågsfärgade fredsflaggor har den senaste veckan dykt upp på balkonger och i fönster över hela Italien. Även från karabinjärernas egna organisationer och fackliga tidningar hörs kravet på omedelbart tillbakadragande.

Fotnot:
Karabinjärkåren, som också fungerar som brottsbekämpande polis i Italien, är en del av den italienska armén.