Go West - Go Mars!

Ofta bjuder facket på god underhållning med verkliga och inbillade mönster där judar, frimurarloger och CIA sänkte Estonia, kontrollerar knarktrafiken och fixade World Trade Center. Luta er tillbaka och lyssna noga nu när farbror Abe bjuder på ett ränkspel av värsta sort.

När Förenta Staterna gjorde gemensam sak med Danmark och gav sig ut på rövarstråt vid den mänskliga historiens källa, var det blott en skenmanöver. En väldig dimridå av blod och eld för att fånga kväkare och antiimperialister i sammansvärjningens garn. - No war for oil! Ylades det på torget när vi drog fram i miljoner våren 2003. Men ack, så vi bedrog oss. Oljan är förvisso blodet, den näring som smörjer systemet och kan ånga på i sin strävan efter oändlig kapitalackumulation. Men knappast en livsbetingelse, utan nu är insatsen högre.

Marknadsliberalismen skakar i sina fogar och symtomen fyller löpsedlarna när bankvärlden kollapsar under sin egen spekulativa tyngd. Kapitalets anarkiska masspsykos ser till vinsträntan för dagen och bygger hellre pyramidspel än täcker upp för mänskliga livsbehov. Varuproduktionens dalande profit och med den avgrundens rand har alltid skapat skräck i maktens djupa korridorer. Där står vi i dag.

Allt sedan kapitalismens industriella kugghjul svepte undan den äldre tiden och sprängde de ålderstigna sociala bojorna, på gott och ont, har dess eviga strävan att växa, expandera, ja insvepa hela världen under sin marknadslogik börjat nå vägs ände. Jakten på billig arbetskraft för att upprätthålla profitens del av kakan har trots allt en fysisk, demografisk gräns. Så nu till sammansvärjningens kärna.

Var det ingen som höjde ett ögonbryn när George Bush den yngre stolt annonserade att nu var det mot planeten Mars vi var på väg? Att under det uppflammande motståndet i Irak proklamera rymdens kolonisering kan te sig lätt absurt. Ett krig som enligt den förre chefsekonomen på Världsbanken Joseph Stiglitz nu kostat när en handfull tusen miljarder dollar (motsvarande Sveriges BNP nästan tio gånger om). Men dessa monstruösa utgifter som bekostas genom dollarns unika ställning som världsvaluta finansierar ett bländverk utan dess like. För Halliburtons explosiva vinstutveckling var bara en bieffekt av den verkliga missionen, att undgå våra blickar när de satte klorna i nästa bit.

För Mars är befolkat. Ja, ni hörde rätt. På de röda vidderna vandrar det fria stammar. De pillar naveln, drar rövarhistorier och kopulerar friskt. Fria folk utan kännedom om så väl lönearbete som fabrikslokaler och privat äganderätt. De står nu redo att civiliseras med periodiskt återkommande val, stämpelur och platt-teve. En massiv arbetskraftsreserv att dras in på marknaden och redo att utgöra räddande livboj för en krisande kapitalism.

Forskaren och sociologen Immanuel Wallerstein, mannen bakom Världssystemteorin spådde kapitalismens förestående död i Liberalismens död. Han gav systemet i runda tal ett halvt århundrade. Den svällande klyftan mellan Nord och Syd ökar migrationen och trycket på den rika världens välfärdssystem. Den ekologiska påfrestningen som marknaden ignorerat i sina kalkyler undergräver ekonomin. Samt den minskade tillgången till billig arbetskraft som slår undan benen för lättåtkomlig profit, när även världens mindre bemedlade kräver skola för sina barn, en offentligt finansierad hälsovård och en tryggad ålderdom.

Men nu kan vi andas ut.
Spelet kan fortgå, Go west - Go Mars!