Förenklad syn på
ohälsa

Svenskt Näringsliv upprepade i samtalen det som står i dess remissyttrande om SOU:n Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (2002:5): ökningen av sjukfrånvaron beror inte främst på arbetsmiljö och arbetsvillkor.

"Belastningssjukdomar visar för många av tillstånden ett osäkert samband mellan arbetsbelastningsskador och sjukdom", står det i remissvaret. De förslitningar i rygg och leder som vårdbiträden och de som arbetar med rörelsehindrade barn ska väl då ses som att inte ha något med arbetet att göra, utan att det beror på att de hemma möblerar om tunga möbler varje kväll.

I samma yttrande påstår man att sjukförsäkringen utnyttjas för att hinna med kraven från livet utanför jobbet. Och det otyget har drivits fram av ekonomiska hinder för att göra köp av hemtjänster avdragsgilla.

Ett argument som framhävs för att sänka sjuktalen är att sjukförsäkringen till hälften ska betalas ur egen ficka. Och att denna konstruktion har en pedagogisk uppgift.

Vad är en god arbetsmiljö

Arbetsmiljön på svenska arbetsplatser är bäst i EU-länderna säger företagens företrädare. Vad är då en god arbetsmiljö? Ja, LO, PTK och Svenskt Näringsliv som samarbetar i samarbetsorganisation Prevent, är förmodligen överens om att tecknen är "säker, hälsosam och produktivitetsfrämjande".

Arbetsgivaren Ljusnarsbergs kommun har nyligen visat sin syn på anställdas inflytande på arbetsmiljö. Syndikalisten P G Magnusson, som tidigare var skyddsombud har framfört kritik om att långtidssjukskrivningar berodde på en ohälsosam psykosocial miljö. För en tid sedan gick han ut i en lönekonflikt mot arbetsgivaren. Det går inte att bevisa att hans kritik mot arbetssituationen på arbetsplatsen skulle vara orsaken till att vilja bli av med honom. Men nog måste det ligga fler orsaker bakom att kommunen köpte ut honom för 600 000 kr än begäran om lönepåslag.

Tvingande regeringsbeslut önskas

Till skillnad från fackliga parten är Svenskt Näringsliv märkbart ideologiska i sina åsikter och krav. Krav efter krav är indränkta i ideologiska ståndpunkter om individuellt ansvar, överföring av kostnader till den anställda (och arbetslösa) och skattefinansierad privatisering. Åtgärdsförslagen är hårdare tag mot de anställda: lagstiftning om att arbetsgivaren ska kunna begära sjukintyg redan första sjukdagen (sådana kollektivavtal finns), sänkning av sjukersättningen till 75 procent och ändra arbetsrätten så att jobbet kan bytas (ut). Alla krav är riktade till regeringen.

Otrygghet och orättvisor del av arbetsmiljön

Arbetsmiljön är inte bara luftrening, hög produktivitet eller hälsokontroll och motionssubventioner till de fast anställda. Om kvinnor som utför samma jobb som män men inte får lika lön som män är det en signal på en usel arbetsmiljö. Om Flextronics tar över arbetsplatsen höjs surhetgraden i arbetsmiljön betydligt. Arbetsmiljön blir osäker när du blir hänvisad till ett bemanningsföretag som betalar 75 procent garantilön och begär att du att arbetar på orimliga "flexibla" tider och hoppar mellan arbetsplatser.

Ohälsan har förstås också att göra med otrygghet och orättvisor i anställningen. Otrygga anställningsformer som gör att du har svårt att få en bostad, som i sin tur gör det svårt att skaffa jobb.

Granska maktförhållanden

Ohälsoutredaren Kenth Petterson nämner att sjukskrivningar kan ha samband med att vi har fått alltmer tysta arbetsplatser, där de anställda inte vågar framföra kritik. En del stannar hemma istället för att konfrontera problemet eller ta stöd från facket.

Sjukskrivningar och ohälsa beräknas kosta 120 miljarder i år. Största andelen sjukskrivningar är inom kommun och landsting. En förenklad syn på god arbetsmiljö, som nonchalerar långtidssjukas situation, resulterar i att sjukskrivningsproblemet ges tekniska lösningar.

Ohälsan måste självklart granskas med utgångspunkt från arbetsvillkoren och makten över sitt enskilda jobb och arbetsplatsen som helhet.