Panik över pöbelns
kulturvanor

En antireklamfilm Adbusters har knåpat ihop visar en man som sitter fast med huvudet i en wellpappteve. Plågad av kakofoniska teveljud försöker han, utan framgång, att bli fri från sitt ok. I en annan kortfilm hörs en mansröst som frågar tittaren om denna kollar på mer naturfilm än denne själv är ute i naturen, skrattar mer åt tevehumor än är rolig själv, kollar mer på tevesex än har sex själv. Berättaren menar vidare att teven inte är verkligheten och att man - om man svarar "ja" på frågorna missar "något" och kan vara teveberoende.

Det handlar om den "mentala miljön", menar Adbusters. Teven förorenar våra hjärnor på samma sätt som hav och luften förorenas av utsläpp. Och barnen, tänk på barnen, basunerar man ut. Steven Spielberg, Tom Cruise och Madonna är sunda föräldraförebilder som inte låter sina barn förföras av tevens sirensång dagarna i ända. Är det något viktigt som händer i världen så är det bättre att barnen får reda på det från pappa Spielberg själv, i stället för från teven.

Givetvis finns det en poäng i budskapet. Teveberoende är inte så roligt, i synnerhet inte bland barn - men jag har svårt att tänka mig att paniken skulle finnas där om det handlade om böcker, teater eller annan finkultur. Jag tror inte att det är en slump att Adbusters oroar sig för just teveberoende och inte bokberoende. Teve är nämligen skräpkultur, den lägsta av kulturformer och som sådan måste den bekämpas.

Adbusters föreslår lite gott gammaldags umgänge som substitut. Bowla, engagera dig politiskt, var lite halvolydig eller kolla på teater och livemusik är tipsen. Teater och livemusik är nämligen "på riktigt" till skillnad från teven som bara "är på teve".

Visst skulle jag nog tycka att det hade varit lite bortkastat om jag spenderat halva min vakna uppväxttid framför teven, men detsamma kan jag ju tycka om de åtskilliga timmar jag spenderade med Alistair MacLeans machoböcker, på trädkojor som i alla fall rasade eller på att "hänga runt". En varierad uppväxt tror jag är bra, så att bara förfasa sig över tevemonotonin är enligt min mening lite väl enögt.

Visst är det mycket dåligt på teve. Simpsons och någon film då och då är det enda jag kollar på, men jag tycker inte att det verkar vara detta som stäng av teve-veckan handlar om. Vad det luktar är i stället gammal hederlig moralpanik över pöbelns undermåliga kulturvanor.