Pehr G och
opinionsundersökningen

Och nu kommer det pinsamma: jag kan hålla med honom på något sätt. Jag tycker att nejkampanjen ofta har varit dålig. Hyllandet av den svenska riksbanken - som vänstern tidigare älskade att hata - är bara fånig och många av parollerna är varken argument för eller emot euron utan mot nyliberal politik. Vänsterparollen "ja till välfärd - nej till euron" finns också som "ja till välfärd - ja till euron" och faktiskt: de står inte mot varandra riktigt eftersom parollerna bara är spekulationer och retorik.

Men det är i kritiken mot valet som Pehr G har en egentlig poäng. Jag vill givetivis inte hålla med honom om det urgamla demokratiföraktande pöbelväldeargumentet han svänger sig med: "Dessutom är EMU-frågan inte en lämplig fråga för oss medborgare", skriver han, "den är tekniskt till sin natur och svårbegriplig." Argumentet om folkets inkompetens har i sina avarter alltid funnits, från de gamla grekerna till dagens småpåvar på exempelvis volvofabriker.

Nu är det dock så att just denna rådgivande folkomröstning är betydligt enklare att förstå sig på än de frekventa beslutande omröstningarna vi har i Sverige - riksdagsvalen. Inte för att EMU och penningpolitik är enkla frågor utan för att valet är reducerat till att bara handla om en del av EMU, nämligen euron. Allt det besvärliga som Pehr G vill skydda oss medborgare ifrån är redan beslutat. Vi har bundit vår växelkurs till de andra valutorna, vi har genomfört en låginflationspolitik, räntorna är som de ska, vi har en ganska liten statsskuld och riksbanken är avdemokratiserad. Vi är den snälla eleven i klassen som lydigt spottat i nävarna, spänt på tvångströjan och genomfört borgarpolitiken utan någon omröstning. Nu är det bara kronan (euron) på verket kvar och med det dags för omröstning - en omröstning som med rätta bör ifrågasättas även om utgångspunkten inte behöver vara Pehrs. Betydligt viktigare saker har godkänts i riksdagen utan att de föregåtts av omröstningar bland folket. Precis som Pehr G säger försöker partierna "förstora eurons betydelse genom att tala om fred, frihet, välstånd och arbete".

Skulle det inte vara för att alla andra pratade om euron så skulle jag inte skriva detta. Jag tycker vare sig euron eller omröstningen är så viktiga. Det är inte de som lockar mig utan dialogen. För det är i dialog, möten, ansvar och inflytande som demokrati skapas, inte i omröstningar som egentligen är opinionsundersökningar. Och det är en viktig dialog som förs på landets alla debattsidor och i fikarum, det är en dialog om ekonomi, nedskärningar, välfärd och allt annat som påverkar vår vardag. Och skulle det inte vara för omröstningen skulle det kanske inte diskuterats så mycket politik i slott och koja utan friidrotts-VM skulle vara i ensamt majestät.

Vad gäller Pehr G Gyllenhammar borde han och hans likar resolut störtas från sina troner i folkomröstningar som är på riktigt och angående hans debattartikel är det bara att tacka. Det blir mindre jobb för vänstern om högern hyser sådana som han.