Ja till EMU - en kampanj
i tre steg

I det första steget användes 20 statliga miljoner till EMU-information. Resultatet blev enligt en statlig utredning en ensidig propaganda för ja-partier, till exempel häften med påståenden om att Sverige skulle bli en "bananrepublik" om inte EMU infördes. Samtidigt som folkrörelser utestängdes från bidragen utbildades 375 studiecirkelledare som sedan drog igång studiecirklar med sammanlagt 337 deltagare. Pengarna hade kastats i sjön.

Nästa steg blev att avskaffa demonstrationsrätten, mötes-, organisations- och yttrandefriheten för att splittra och försvaga EMU-motståndet. Det skedde i samband med svenska EU ordförandeskapet vid toppmöten i Malmö och Göteborg. Polisen stormade demonstrationer, konferenser och informationscentraler med 1 384 frihetsberövanden och fängelsedomar på hittills över 45 år som följd. Detta efter att EMU-positiv press och EMU-positiva politiker kallat demonstranter för terrorister och ett hot mot demokratin.

Än en gång behövdes en statlig utredning som kom fram till att polisen gjort grova fel. I både Malmö och Göteborg angrep polisen utan hänsyn till demokratiska rättigheter både demonstrationer och folkrörelselokaler och utan att det fanns ett hot som stod i proportion till ingripandet. Utredningen fann också att polisen beordrat stormning av en stor EMU-kritisk demonstration arrangerad av Göteborgsaktionen.

Tredje steget var att attackera centerledaren och EMU-motståndaren Maud Olofsson för exakt samma fel som EMU-anhängarna själva tidigare använt. När Olofsson kallade den drivande EMU-anhängaren Joschka Fischer terrorist för att han organiserat en demonstration då en polis skadats allvarligt av en molotovcocktail visste EMU-pressens indignation inga gränser. Och visst var Olofssons tillmäle dumt. Det är stor skillnad på att leda en demonstration som urartar och att utöva våld i slutna elitistiska smågrupper - men det var det även i Göteborg. Där alltså terroriststämpeln ansågs helt legitim.

Det finns anledning att granska ja-sidans kampanj. Det är viktigt att granska de metoder som används i Sverige för att manipulera opinioner och i en tid med växande sociala klyftor och ekologiska problem blåsa under en våldseskalering istället för att söka politiska lösningar.

Den utveckling som pågår är oroväckande. Elitism, oavsett om den tar sig uttryck i expertstyrd opinionsbildning eller våld, bör stävjas. Det sker inte minst med hjälp av sökande efter sanning där både folkrörelser, politiker, massmedia och myndigheter granskas lika kritiskt.

Även om Carlsson-kommissionen visade på många märkliga myndighetsageranden i Göteborg 2001 har ansvaret för dessa, och för den ännu märkligare rättshanteringen i efterhand, inte på något sätt gjorts klart eller utdömts. De EMU-vänliga medier som hjälpte till att trissa upp stämningen har gjort föga för att föra upp sambanden till ytan, det som har gjorts får vi tacka frilansjournalisten Erik Wijk för. Vi kan inte lita på svenska massmedia utan måste själva organisera folkbildning, sökande efter sanning och spridning av kunskap.

Särskilt betydelsefullt vore en internationell granskning av det svenska agerandet. En sådan granskning skulle visa på hur regering, riksdagspartier, massmedia och rättsväsende i Sverige kränkt demonstrationsrätten, mötesfriheten och yttrandefriheten och därefter fullföljt ett politiskt rättsövergrepp. Den skulle visa att statsministerns och justitieministern gemensamt genom hetsande uttalanden skapat en politisk stämning där domstolar dömt ut flera decenniers fängelsestraff för sådant som antingen är obevisat eller möjligen skulle ha renderat tiondelen. De sammanlagda straffen ligger cirka 250 gånger högre än efter värre eller liknande kravaller i Seattle, Prag och Nice.

Det finns ett gemensamt intresse för alla i Europa och världen som vill värna om demokratiska rättigheter och rättstrygghet att göra upp med den svenska ja-sidans härska och söndra-strategi. När sanningen kommer till mer bredare kännedom både i Sverige och utomlands kommer ja-sidan att tvingas erkänna sina lögner och ompröva Göteborgsdomarna.