Senaste nytt
2008-06-19 14:02
FRA-lagen genomröstad
2008-06-13 17:52
Muhammed Riaz utvisad
2008-06-10 14:04
Yelah Förlag släpper
bok
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Söndag 09 januari 2005

DN och sydamerikanska
handelsrelationer

Man slutar aldrig förvånas över det nyliberala korståget som drar genom världen. Det mest förvånande är fortfarande att journalister och reportrar kan skriva vad som helst ur ideologiskt perspektiv, i stora och erkända tidningar, utan att möta kritik. Bara det existerar en fast och hårt förankrad konsensus kring just det här ideologiska perspektivet så hörs inga protester.

Som exempel på detta vill jag visa en artikel från Dagens Nyheters ekonomisida som skildrar just detta men även för att belysa mer eller mindre aktuella nyheter från Latinamerika.

Än en gång, en gång för mycket i historien, petar europeisk-amerikanska intressen med sitt smutsiga nyliberala finger i Latinamerikas egna ekonomiska intressen. Efter att en konferens hade hållits i Ouro Preto i Brasilien den 18 december angående frågor kring Mercosur och vidare organisering inom latinamerikansk handel skriver ekonomiskribenten Nathan Shachar den 23 december i DN en artikel som ger en förvriden men framför allt ideologiskt laddad bild av relationerna mellan Argentina och Brasilien.

Den jublande titeln lyder, "Inte lika goda vänner längre". Efter att först ha sagt att Latinamerika äntligen "upptäckte frihandelns välsignelse" efter avbrutna handelsrelationer 50 år tillbaka i tiden, skildrar han både Argentinas president Néstor Kirchner och Brasiliens president Luis Ignacio "Lula" da Silva som rivaler inom Mercosur. Det journalisten glömmer eller vill glömma är att det sällan handlar om konkurrens presidenter emellan utan snarare komplicerade och ansträngda ekonomiska förhållanden som råder i Latinamerika och som ofrånkomligt kommer att drabba dess befolkning.

Kirchner försöker skydda ekonomin i Argentina till förmån för den offentliga sektorn och den inhemska exporten och nationella ekonomi: Lula är väl medveten om detta och har sedan länge gått med på de höga skatter som Argentina satt upp för Brasiliens export. Utan de höga tullarna som Argentina har krävt av Brasilien skulle landet kunna konkurreras ut av den brasilianska industrin. "I Argentina härskar peronismen med förstatligad ekonomi, medan Lulas Brasilien vill in i världsekonomin" skriver Shachar vidare.

Även då Lula har valt en högervriden makroekonomisk inriktning på sin ekonomiska politik står samtliga länder bakom honom. Ett beslut som ingen kan kritisera som vet vad det kan innebära att föra ett land som Brasilien framåt och ur ekonomiskt ansträngda situationer.

Det finns ingen konkurrens mellan parterna. Endast ett samarbete kring hur två av de största handelsjättarna i Latinamerika skall kunna bevara handeln sinsemellan med den övriga delen av kontinentens länder som är medlemmar av Mercosurs handelsavtal. Samtidigt vill man hålla amerikanska och europeiska intressen utanför i den mån det är möjligt, för att stimulera den kontinentala handeln och skapa oberoende. Polemik mellan parterna kommer alltid att existera och är ofrånkomlig, men polemik är annat än en konflikt, det är helt olika saker.

Att gå så långt som att hävda att de nu är rivaler och att Brasilien är trött på Kirchner samt att Kirchner får kritik i DN för den ekonomiska politik han för i det att han vill återta privata inhemska företag, nationalisera och föra in i den offentliga sektorn, är att ta i.

Shachars artikel är skriven av ideologiska skäl. Offentliga sektorn är inte bra och kan aldrig vara det för ekonomiskribenter som Shachar, som är en av frihandelns och nyliberalismens frihetskämpar. Förmodligen handlade artikeln snarare om journalistens eget önsketänkande eller åsikt: där latinamerikanskt nationalstatsbildande och fattigdomsbekämpning är ett hot mot den fria världsmarknaden och nyliberal ideologi.

När Lula och Kirchner har gått i fronten vill man nu gärna förmedla en splittring och rivalitet som inte existerar mellan dessa parter.

Det är häpnadsväckande att se hur nyhetsrapporteringen från de länder och de ledare som försöker bygga starka inhemska ekonomier till förmån för den egna befolkningen istället för rovgiriga transnationella storföretag ser ut. Nyheterna som når oss i Sverige verkar handla om att alla nationella ansträngningar i Latinamerika är lönlösa och förgäves så länge de inte skriver under på de förutsättningar och premisser den nyliberala marknaden har som grund.

Såvitt jag förstår av det jag senare läst (år 2005) i nationella tidningar finns det ingen konflikt mellan Kirchner och Lula idag, handelsavtalen fortsätter som tidigare. En av de viktigaste punkterna som togs upp under mötet var vilka åtgärder man bör vidta för att motverka arbetslösheten i respektive länder samt att välkomna de nya medlemsländerna och diskussioner kring institutionella förändringar och åtgärder.

Jag ser fortfarande inga konkurrenter i detta fejkade drama. Ingenting har nämnts i DNs ekonomiartiklar på nätet om "Nollhunger"-projektet i Brasilien, De jordlösas rörelse (MST) eller jordreformen som sakta men säkert visar resultat i Brasilien idag med sina oändligt snedfördelade naturliga, ekonomiska och politiska resurser.

Detta leder vidare till debatten angående nyhetsskrivning och huruvida dess krav på objektivitet bör tillämpas i kommersiella tidningar med en otroligt bred läskrets i Sverige.

Maria Lordkipanidse


Fler texter av Maria Lordkipanidse

Relaterade mailadresser:
Yelahs redaktion
ANNONSER
http://yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.ism-sweden.org