Oro och nervös optimism
efter palestinska val

Valet hölls för att utse en efterträdare till Yasser Arafat, som dog i november. Mahmud Abbas, bland palestinier även känd som Abu Mazen, uppges vara mer inställd på icke-våld än sin föregångare. Han tillägnade sin valseger till Arafat och alla palestinier. "Den lilla kampen är över. Tiden är inne för den större kampen", sade Abbas i ett tal.

Tiotusentals palestinier hade gått ut för att rösta i presidentvalet som hölls för första gången på åtta år. I tre dagar kunde palestinierna röra sig friare genom de israeliska vägspärrarna.

Abbas representerar Fatah, som ingår i Palestinas befrielseorganisation, PLO. Fatahs kandidat vann det palestinska presidentvalet med 62,32 procent av rösterna, enligt officiella siffror som släpptes på måndagseftermiddagen. Hans huvudmotståndare, den oberoende kandidaten Mustafa al-Barghuthi, fick 19,80 procent av rösterna. De fem övriga presidentkandidaterna kom långt efter. Valdeltagandet låg på drygt 65 procent av de registrerade väljarna.

Abbas segrade trots bojkott från palestinska motståndsgrupper, däribland Hamas, som i motsats till Abbas inte vill ge upp den väpnade kampen. Den palestinska organisationen använder sig bland annat av självmordsaktioner som ett medel i kampen. Al-Aqsa martyrernas brigad är ett exempel på detta. I ett uttalande efteråt sade en talesman för Hamas på det ockuperade Västbanken, att de respekterade folkets val. De såg det ändå som "bra för den palestinska demokratin."

Det är inte troligt att Abbas gör eftergifter i tvistefrågan om landområden. Men hans motvilja har varit tydlig mot den beväpnade andra intifadan, det palestinska upproret. Den senaste folkresningen har pågått sedan år 2000, ibland uppmuntrad av Arafat. Abbas sträckte i sitt tal ut en hand till Israel med orden: "Palestinierna är beredda för fred och rättvisa." Det kan innebära förnyade fredsförhandlingar med Israel efter fyra års dödläge.

Stötestenen är att få ett stopp på den israeliska terrorn. Samtidigt måste Abbas handskas med de 30 procent av palestinierna, som stöder den islamistiska organisationen Hamas och militanta fraktioner ur hans eget Fatahparti. Abbas är i deras ögon för måttlig. En vapenvila diskuteras. Det är förgäves, menar palestinska motståndsrörelser som Hamas och Islamiska Jihad, så länge det israeliska våldet trappas upp och ingen hänsyn tas till palestinska rättigheter.

Kritiker menar att de palestinska valen skedde på israelernas villkor. Israel ville ha Abbas till palestinsk ledare. Abbas ses som någon de kan lita på och som håller vad han sagt. Det kan i och för sig ge nytt liv åt fredsprocessen. I sin tur kan det leda till att palestinska fångar friges, som för Abbas är en förutsättning för att några avtal överhuvudtaget ska komma ifråga. PLO-ledarens uttalande nyligen, där han använde frasen "Israel, den sionistiske fienden" påminde om att han inte har råd att ses som Israels lydiga hund. Abbas förklarar senare uttalandet med att han var så arg just då, eftersom sju palestinska barn hade skjutits till döds av israelisk militär.

Stödet för Abbas hänger ihop med att han av många ses som en arvtagare till Arafat. Han har haft ett samarbete i 40 år med den förre PLO-ledaren. Den palestinske ledaren Arafat tillbringade praktiskt taget sina sista år som den israeliske premiärministern Ariel Sharons fånge i Ramallahs högkvarter. Hans dröm om en genomförbar palestinsk stat med östra Jerusalem som dess huvudstad tycktes mer avlägsen än någonsin. Korruption, dålig förvaltning och brist på strategi mot israelerna tog bort skimret från hans ledarskap.

Abbas sade i ett tal att han skulle "arbeta för att få ett slut på det palestinska folkets lidande". Han svor också att inte glömma martyrerna, de som har skadats och de 11 000 palestinier som hålls fångna i israeliska fängelser.

Presidentvalet sätter fokus på behovet av en förbättrad situation för de palestinska områdena märkta av flyktingläger, arbetslöshet, fattigdom, korruption och våld. Det kommer att behövas internationella påtryckningar för att Israel ska ta bort vägspärrarna och upphöra med ockupationen, som gör vanliga palestiniers tillvaro så förödmjukande och fylld av ständig oro.