Stor polisinsats mot
reggaefestival

Arrangörerna uppskattar att ungefär 10 000 besökte festivalen, däribland tillresta från bland annat Tyskland, Italien, Danmark och Nederländerna. Både arrangörer och besökare har gett festivalen högt betyg. Men alla är inte lika glada.

Socialjouren i Uppsala menar att årets festival var värre än alla tidigare. Jouren överskred sin för festivalhelgen beräknade budget. Hela deras årsbudget har rubbats av festivalen, som lett till att de haft mindre bemanning under andra stora helger, som valborg och midsommar. Dessutom kommer man som följd av de oväntat stora insatserna under reggaefestivalen nu dra ner bemanningen ytterligare under den kommande Kulturnatten.

Polisen beskriver festivalområdet som "en öppen knarkscen", och menar även dem att denna festival varit den värsta sedan starten. Under festivalen gjordes circa 60 beslag av narkotika och omkring 157 personer omhändertogs misstänka för ringa narkotikabrott. Samtidigt är reggaefestivalen en av landet lugnaste tillställningar i sitt slag.

Nu vill socialjouren tillsammans med kommunens politiker sätta stopp för festivalen under kommande år. De menar att arrangörerna tappat kontrollen över festivalen och att droganvändningen nått en oacceptabel nivå. Polisen håller en mer avvaktande linje, och menar att man först måste utvärdera årets festival.

"Fel" drog

Rastafarireligionen är baserad på Bibeln och delar därmed kristendomens heteronormativa, kvinnofientliga och rasistiska inställningar. Men kulturen rymmer också en del nyttiga inslag, som exempelvis inställningen till djur och natur, hälsan och människokroppen. Men det som nu rört upp känslorna är inte hatiska sångtexter, vegetarianism eller konstiga frisyrer, utan snarare att kulturen inte följer västerländska drognormer, samt att en liten grupp människor ser sitt tillfälle att utnyttja det.

Narkotika kan lätt leda till stora samhällsproblem, men det som upprör politiker, socialjour och polis är inte att unga människor tar droger, utan snarare att de tar fel droger. Hade helgens gripna valt att berusa sig på alkohol, så hade de troligen inte varit fall för varken polis eller socialjour. Då hade de istället tillhört statens kassakossor.

God säkerhet

Festivalens områden är knappast någon fristad för narkotika, till skillnad från vad vissa vill påskina. Polis och socialjour tycker att festivalen har dålig säkerhet, trots att den håller samma klass som på Hultsfred, Arvika och Roskilde, samtliga med långt större publik än reggaefestivalen. Sanningen bakom att man gjort så många gripanden och beslag är inte en ökad förekomst av narkotika, utan snarare en större polisinsats. Troligen konsumeras det inte mer cannabis på festivalen än i övriga samhället, men det som sticker i ögonen på makthavarna är att problemet plötsligt under några dagar blir fullt synligt ett helt vanligt veckoslut i mitten av augusti.

Det knarkas utan undantag i alla samhällsklasser. Att nu politiker, socialjour och polis ser en enkel chans att skuldbelägga en viss kultur och ett visst arrangemang förändrar inte det. Det finns fortfarande de som inte berörs av myndigheternas insats, och som befann sig på långt mindre öppna platser än leriga gräsplaner och festivalcampingar.

Droger, dess förekomst och konsumtion är ofta tecken på sociala problem. Men istället för att göra något åt drogkonsumtionen i sig och dess rötter väljer man att stänga ner en festival, bötfälla och stämpla ett hundratal samhällsmedlemmar som knarkare. Som om det skulle göra människorna lyckligare.