Heterosexualitet är en
sjukdom

Lärarnas riksförbunds rapport Yttrandefriheten i skolan lanseras lägligt inför Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, som i år hade temat yttrandefrihet.

Jag var nyligen på en föreläsning där ett opinionskonsultföretag berättade om hur organisationer placerar sina frågor i media. Följer organisationen eller företaget mallen går det nästan alltid hem. När jag läser Lärarnas riksförbunds rapport Yttrandefriheten i skolan passar den väldigt väl in i den mallen.

Att beställa en enkät i mindre format eller kanske göra en enkätundersökning själv är en populärt sätt att opinionsbilda om åsikter och för att arbeta in sitt varumärke via media. Traditionell nyhetsdriven media gillar enkäter och statistik i diagramform. Många tidningar och etermedier har också sin mikroversion av enkäter med en (för)enklad fråga där läsarnas svar växer fram i en stapel.

Enkäter med flera frågor där svaren ska sammanställas i en jämförande modell kräver att enkäten formuleras så att frågor och påståenden kan utvärderas. Efterfrågan på enkäter i opinionssyfte och för marknadsundersökningar har gett jobb till akademiker som inte avancerat till forskning.

Lärarnas riksförbund har anlitat företaget Exquiro Market Research. Låt oss först se hur enkäterna är upplagda för att sen gå över till slutsatserna av resultaten och åtgärderna.

Först kan vi nämna att vi inte får reda på när enkäten har genomförts och om enkäten har föregåtts eller efterföljts av diskussion. Vi får inte veta om eleverna som svarat går i kommunal eller enskild (fristående) skola. Med tanke på att en av åtgärderna som LR föreslår är att enbart anställa utbildade och behöriga lärare är det märkligt att vi inte får veta om lärarna som svarat på enkäten är behöriga eller inte behöriga. ¹

Sen kan vi också lägga märke till att lärarna, som också ingår i enkätundersökningen inte får frågor om de utsatts för kränkande ord från kolleger eller elever eller få samma påståenden om attityder som eleverna får. Lärarna anses inte ha några fördomar om judar, muslimer och homosexuella – som är de tillhörighetsgrupper som särskilt valts ut.

Enkäten är upplagd i både raka frågor med svarsalternativen ja/nej och påståenden. I LR:s rapport beskrivs Exquiro Market Researchs påståenden i rapporten som provokativa ”i syfte att framkalla ett tydligt ställningstagande från respondenternas sida. Två exempel är: ”Homosexualitet är en sjukdom” och ”De flesta invandrare vill bara leva på bidrag”. ”Heterosexualitet är en sjukdom” och ”De flesta svenskar vill bara leva på bidrag” skulle vara lika provokativt. Som det nu står i enkäten görs homosexuella och invandrare till ”de andra”, och majoriteters tolerans för dem mäts. Liknande påståenden i enkäter känner vi igen i rapporter från Brottsförebyggande rådet (som LR:s rapport är inspirerad av) och i Integrationsverkets Integrationsbarometer.

I rapporten kommenteras svaren som håller med om påståendet ”Homosexualitet är en sjukdom” såhär: ”Det faktum att ingen vet exakt vad homosexualitet beror på kan göra att sjukdomsstämpeln fortfarande lever kvar.” LR upprepar i sin rapport också en myt om det svenska samhällets homogenitet genom att beskriva homosexualitet och invandrad befolkning som en ny företeelse och med formuleringar som ”människor från radikalt andra kulturer [som] av olika anledningar bosätter sig i det tidigare så homogena Sverige”.

Så kommer vi till slutsatser av enkäterna till elever och lärare. När enkätundersökningar används i vetenskapliga sammanhang tonas slutsatser av svaren ner med ord som tendenser, antaganden. Och då handlar det ofta om enkätundersökningar som kan jämföras över tid. För att stärka enkätundersökningar görs ofta uppföljande intervjuer i fokusgrupper eller så kan man utgå ifrån fokusgrupper och utvärderar materialet med maktanalyser.

LR däremot, vars undersökning inte är vetenskaplig eller har jämförande material, tutar ut: ”De elever som inte läser några böcker är mer intoleranta än genomsnittet”. Den enda grunden som anges för den slutsatsen är att svaren på det påståendet har korskörts med frågan ”hur många skönlitterära böcker läser du i skolan per termin?” Jag kan se värdet i läsning och att en del skönlitteratur kan ge oss upplevelser som går bortom vår egen bubbla. Men, här kan också frågan ställas omvänt: Hur gör skönlitterära böcker (oavsett innehåll) oss toleranta?

Lärarnas svar handlar om de har stöd från sina kolleger att ta upp fördomar och ”utanförskap” som rör ”etniska/religiösa/sexuella minoriteter” och om tillräckliga kunskaper på området. Enkätsvaren visar att de förutsättningarna är bra, men det säger ingenting om hur lärare tar upp det, till exempel om de diskuterar strukturell diskriminering, rasism och hatbrott utifrån maktanalyser.

I projektet Under ytan (som är en del av EU:s Equalprogram) släpptes i somras rapporten En utmaning för heteronormen som handlar om lärare i grundskola och gymnasium och deras kunskap och kompetens om homofobi och diskriminering. Jenny Sahlström som skrivit rapporten säger i en intervju i Kom ut: ”Många lärare förstår inte vad undervisning i sexuell läggning innebär.” Det kommer också fram att lärare inte förstår vad heteronorm är.

I LR:s rapport lyfts arbete med värdegrunder fram. Bland förslagen till åtgärder finns att formen för värdegrunden borde ses över. Här puffas för att ta in skönlitteratur i undervisningen om värdegrund. I Maktutredningen, som Masoud Kamali är utredare för, har det gjorts en granskning av innehållet i den gemensamma värdegrunden i läroplanen. Den har funnit att skolans värdegrundsarbete formas av etnocentriska idéer och bygger på vi-och-dom-tänkande om invandrade och svenskar. ² Maktutredningen föreslår i sitt betänkande att ”talet om värdegrund stryks ur läroplanen och ersätts med ett tydligt antidiskrimineringsperspektiv”. Maktutredningen föreslår också att Critical Race Theory införs i bland annat lärarutbildningen.³

Förutom att LR i sina förslag till åtgärder lyfter fram värdegrundsarbetet och att skönlitteratur ska nyttjas i det och en nationell läskampanj vill LR göra något åt ”pojkarnas attitydproblem”. En viss grupp elever pekas ut som problemet till fel attityder i skolan. Åtgärden visar ett särartstänkande om kön – pojkar behöver män som förebilder.

Åtgärdsförslaget ”Anställ enbart utbildade och behöriga lärare” och införandet av ”en statligt sanktionerad auktorisation” känns igen från andra verk av LR:s opinionsbildning. Det är krav som kan sättas ihop med höjning av ett yrkes status och att slå vakt om fackliga medlemmars intressen. Krav om behörighet kan ha betydelse för antidiskrimineringsarbete om sådan kunskap blev obligatorisk på lärarutbildningen och sådant arbete blev tvingande för skolor. ⁴ Men hur kan auktorisering och anställningskrav av behöriga lärare i sig vara en åtgärd för att ”utrota fördomar” i skolan?

Rapporten har fått åsikter om skolan, undervisning, attityder och värderingar att gå igång – och det är förstås bra.