Skogsbruket en hållbar
avverkning?

Det finns många myter kring modebegrepp som ”hållbar utveckling”. Och en av dessa myter produceras av skogsindustrin vars ekologiska recept bygger på ekonomiska koncept – om ständigt ökad produktion och tillväxt. Men huruvida skogsindustrin representerar en hållbar väg eller återvändsgränd kan diskuteras.

Holmen – en hållbar verksamhet?

En av de största skogsägarna och virkesuppköparna i Sverige är skogsindustrikoncernen Holmen, som årligen anskaffar drygt elva miljoner kubikmeter i rent virke. Och trots att en av deras största klienter är den ökända tobaksjätten Philip Morris, som bland annat det Holmenägda Iggesunds bruk tillverkar kartong åt, är det främst med ekologiskt medvetande och socialt ansvar som Holmen vill associeras.

I rapporten ”Holmen och omvärlden 2006” berättas det stolt om internationella erkännanden som har tilldelats koncernen för deras så kallade hållbarhetsarbeten, och på hemsidan kan man bli vidare upplyst om deras "miljöförbättrande" verksamheter. Men moraliskt förkastliga klienter är dock inte det enda som Holmen kan kritiseras för, utan det finns också en rad aspekter i skogsbruket som är av tvivelaktig art.

Precis som andra stora skogsbolag visar Holmen ett stort intresse för att öka produktionen genom att bespruta skogarna med olika gödselämnen, trots att undersökningar har visat en förlust av artmångfald vid den produktionshöjande praktiken. En storskalig skogsgödsling påverkar även symbiosen (samspelet) mellan träd och svampsamhället, vilket kan innebära oförutsägbara konsekvenser för skogarnas ekosystem.

Miljövetaren Louise Ågren från Hudiksvall är en av dem som oberoende har granskat skogsindustrins framfart sedan skogsbruket började intensifieras mer märkbart för ett par år sedan. Hon berättar bland annat att symbiosen mellan svampar och träd är livsviktig för skogens långsiktiga hälsa och att det finns mikroorganismer i marken som spelar en avgörande roll för omsättningen av olika näringsämnen. Det finns en stor risk för att organismerna påverkas på oförutsägbara vis om näringstillförseln förändras genom konstlad gödsling, förklarar hon.

- Man kan också dra en parallell mellan det effektiviserade skogsbruket och det nya EU-jordbruket som idag slår ut hela ekosystem, resonerar Louise. Inom båda sektorer handlar det om stora industrier som tillåts att ge sig i kast med nya tekniker och metoder utan att det har gjorts några oberoende studier om eventuella miljökonsekvenser. Allt ska offras på effektiviseringens altare och det ironiska är att det dessutom kan ske i namn som "hållbar utveckling".

Att trolla med statistiken

Enligt granskningar som Naturskyddsföreningen i Västerbotten har gjort av Holmen Skog påpekas omfattande brister i kvalitén på de skogar som bolaget har avsatt för naturvård samt deras allmänna naturhänsyn. Till exempel har Holmen avsatt skogar utan höga naturvärden i fall där dessa har varit lågproduktiva, men avverkat skogar som hållit nyckelbiotopklass.

När Naturskyddsföreningen sedan har kritiserat denna grava brist på naturhänsyn, har Holmen endast dömt ut granskningarna och utelämnat förklaringar till varför man har avsatt skogar med låga naturvärden och avverkat andra med höga.

Det ironiska men typiska är att Holmen gärna vill göra sig populär genom att utge sig för att gå i bräschen för ett avancerat miljötänkande och ansvarsfull agens. Som Holmens VD och koncernchef Magnus Hall meddelar på företagets hemsida, präglas verksamheten av en helhetssyn där: ”Miljön ska skyddas, råvaror och energi användas effektivt, etiska och sociala normer respekteras och hållbar utveckling främjas.” Skövlat landskap i Enånger.

Den fria marknadens totalitära samhälle

Generellt kan man se hur den svenska skogsindustrin påverkar sin omgivning allt mer, såväl ekologiskt som ekonomiskt, socialt och politiskt. Skogsbolagen får ett allt större inflytande och auktoritet som samhällsaktör vilket ger dem en status att agera mer oinskränkt och godtyckligt utifrån sina egna bedömningar och värden. Ett stort problem i denna utveckling, förutom grava ekologiska konsekvenser som fallet Holmen visar, är det demokratiska underskott som följer av att bolagens maktinflytande ökar i samhällets olika sfärer.

Ett bolag som Holmen är representerat vid en rad forskningsråd och delar aktivt ut olika stipendier. Men att näringslivets involvering i forskning och utbildning kan vara problematiskt ur ett vetenskapligt, kunskapsmässigt och demokratiskt perspektiv diskuteras mer sällan i politiska och akademiska sammanhang. Vi lever uppenbarligen i en tid där forskningens kvalitet håller på att göras allt mer avhängig resursstarka företag.

Holmens, liksom många andra stora bolags, samhällsengagemang sträcker sig också längre än att de sponsrar landets kunskapsproduktion och vetenskapliga agenda. De kan även berömma sig för att skänka pengar till SOS Barnbyar, Barndiabetesfonden samt olika kultur och sportevenemang, likväl som Unga Aktiesparares Riksförbund. Och angående Holmens sociala ansvarstagande i rapporten ”Holmen och omvärlden 2006” informerar de också om hur aktivt de deltar i den samhällsdebatt som rör infrastruktur, sjukvård, utbildning, miljö och energi.

Men vad innebär det egentligen när hela samhällets välfärd blir ekonomiskt beroende av de stora bolagens välgörenhetsvilja? Hur fria och oberoende kan till exempel forskningsråden, lärosätena och de granskande myndigheterna vara i relation till storföretagen om det är dessa som även finansierar verksamheterna?

Alliansen mot skogen

Skogsbruket är en viktig näring i Sveriges allt mer liberaliserade ekonomi och det bedrivs på nästan all produktiv skogsmark varefter skogsbolagen verkar i nästan alla av landets delar. De få procent skog som fortfarande är gammal naturskog med höga naturvärden – även kallad gammelskog – spelar inte en av avgörande betydelse för det omfattande skogsbruket. Men att dessa skogar bevaras är däremot helt avgörande för hotade växter och djurarter samt för en mängd andra ekologiska värden.

Det finns omkring fem procent gammelskog kvar nedanför fjällregionen och idag har endast cirka 1,5 procent av dessa skogar ett permanent skydd mot avverkning. Detta trots att forskningsresultat visar på hur minst 10–20 procent av Sveriges produktiva skogsmarker skulle behöva skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. Men som det politiska klimatet dessvärre utvecklas ser framtiden allt sämre ut för landets skogar.

Enligt Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) kommer Miljömålsrådets kortsiktiga mål om ”Levande skogar” omöjligt att kunna uppnås som det ser ut idag och det långsiktiga miljömålet är fortfarande en icke-fråga som inte ens diskuteras i beslutsfattande rum. Att den regerande Alliansen vidare vill ge skogsägarna ett ökat ansvar för de sista gammelskogarna samt minska reservatsbildandet betyder att en stor del av dessa skogar kommer sakna ett lagstadgat och permanent skydd. Det innebär att den svenska gammelskogen snart kan vara historia.

Enligt SNF:s studier har privata skogsägare och stora skogsbolag ofta en dålig naturhänsyn, vilket talar starkt för att ansvaret för våra sista oskyddade gammelskogar inte bör läggas i deras händer.

Naturens relativa värde

Enligt skogsindustrin, dess lobbyinggrupper och allierade forskare, frodas en fantastisk flora och fauna i det kalhuggna landskapet. Här finns bland annat ett insektsliv utan motstycke, så varför (frågar de retoriskt i postmodern anda) skulle ett kalhygge vara mindre värdefullt än natur- och urskog? Enligt dessa röster reduceras naturens och skogsbrukets vara till en simpel tyck- och smakfråga. Och så lyder etiken i den nyliberala logiken som samtidens ekonomiska intressen talar genom.

Skogsbolagen satsar stora summor på att förmedla en miljösmart bild av sina aktiviteter och de har mycket att tjäna på de mediala utrymmen som de kan köpa sig. Den kritik som miljöorganisationer och allmänhet däremot riktar mot det aggressiva skogsbruket får desto mindre uppmärksamhet i landets medier och politiska rum. Trots att det handlar om en omfattande verksamhet (som utan demokratiska och ibland inte heller juridiska grunder) förstör värdefulla ekosystem och människors närmiljöer.

Iggesunds kartongfabrik i Hälsingsland.

En radikal ekoaktivism

I denna stund fortsätter Sveriges gammelskogar att förvandlas till kalhyggen runt om i landet och fallet Holmen är dessvärre mer utav en norm än undantag inom svensk skogsindustri. Men som tur är inte allt ett totalt jävla mörker, för till den ljusa sidan hör ett växande motstånd bland en ny generation som har fått nog av girig och hänsynslös exploatering.

Aktionsinriktade miljögrupper som till exempel det nybildade Klimax (se relaterade länkar), men även mer underjordiska nätverk som Ekologisk intifada, har tagit upp striden för livet och framtiden – här och nu. Ödeläggelsen som följer i den industriella ekonomins kölvatten är därmed inte det enda som tilltar utan även motståndet växer och förgrenas.