Amnesty International
skrämmer skiten ur
högern

Ledarskribenten Karin Rebas på mörkblåa Dagens Nyheter är bekymrad och uppgiven. Detta efter att ha läst Amnesty Internationals senaste årsrapport. Det är inte det att hon upprörs över alla kränkningar mot mänskliga rättigheter som pågår ute i världen. Nej, vad det handlar om är att Amnesty fokuserar på ”fel” slags övergrepp, sådana som vi i den vita delen av världen är ansvariga för.

Vad Rebas främst upprörs över är att Amnesty ”mer och mer börjat likna en social rörelse med vänsterprägel”. Detta på grund av att organisationen i sin årsrapport har mage att kritisera president Bush ”krig mot terrorismen”, ja i rapporten skriver man det inom citationstecken. Bekymmersamt tycker Rebas även att det är när Amnesty nämner Indien, ett land med en tillväxt på åtta procent de senaste åren, där mer än en fjärdedel av befolkningen lever under fattigdomsstrecket. Amnesty menar att ”denna statistisk avslöjar globaliseringens mörka sidor”. Rebas å den andra sidan tycker att globaliseringskritiken är kontraproduktiv och att den riskerar att leda till att organisationen tappar anhängare och sitt goda rykte.

Intressant om läget i världen

Det är inte svårt att förstå Rebas huvudvärk, Amnestys årsrapport är en mycket intressant läsning för den som, bortom det borgerliga filtret i svensk media, vill få ett hum om tillståndet i världen.

Europas flyktingpolitik får skarp kritik för att man nonchalerat flyktingars och migranters rättigheter och intagit en repressiv hållning gentemot olaglig invandring. Sverige är ett av de länder som fördöms för att man villigt samarbetade med USA:s underrättelsetjänst (CIA). Detta samarbete gällde acceptans och hemlighållande av ”renditions”[1], hemliga fängslanden och tortyr.

USA får hård kritik för sitt ”krig mot terrorismen” i Irak: ”USA påstod sig vara ledande i sin kamp för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, men samtidigt drev man en politik och använde metoder som åsidosatte några av folkrättens mest grundläggande principer”, skriver man i rapporten.

Potitivt om Latinamerika

När det gäller de senaste årens politiska utveckling i Latinamerika skriver Amnesty: ”Efter decennier av försummelser och djupt rotade sociala och ekonomiska problem sågs tecken på att en del regeringar, framför allt i Latinamerika, var på väg att lämna det retoriska engagemanget för de mänskliga rättigheterna och i stället anta och genomföra en social och ekonomisk politik som kunde börja med att åtgärda de missförhållanden som pågått så länge i regionen.”

Underkännande av USA:s krig mot terrorismen, kritik mot Europas rasistiska flyktingpolitik och sist men inte minst positiva tongångar gällande Latinamerikas utveckling. Ett Latinamerika som under lång tid varit i händerna på högerdiktatorer och nyliberaler, många gånger direkt uppbackade såväl ekonomiskt som militärt av USA. Nu håller alltså delar av kontinenten på att resa sig ur misär och förnedring, till världens alla borgares stora förtret naturligtvis. Klart att man även på DN rynkar på näsan åt detta.

Högern fruktar de sociala perspektiven

Det högern vill är att Amnesty ska fokusera på övergrepp i Långbortistan och möjligen kritisera USA och andra länder för att de har dödsstraff. Frågor där det är möjligt att vara klädsamt liberal och respektabel. Därför fruktar man Amnesty, vars arbete spänner över ett brett fält av sociala frågor som har att göra med mänskliga rättigheter, där även den nyliberala ekonomins socialpolitiska konsekvenser granskas.

Att Rebas och hennes högervänner på DN förskräcks av att den mest framträdande och etablerade människorättsorganisation i världen river upp och blottar den nyliberala världsordningens brutalitet och omänsklighet är förutsägbart. Amnesty till vänster och DN till höger.

Fotnot:

[1] ”Renditions” innebär att människor transporteras från ett land till ett annat på sätt som kringgår alla juridiska och administrativa processer. : Läs mer här!