Hjälper hyckleriet!

Om vi nu vill bli bäst på att hjälpa hemlösa människor är det väl i grunden inte någon lokal som behövs, det är ett eget hem, ett hem där jag kan känna mig trygg och utifrån det med stöd och hjälp om det behövs få möjligheten att bygga upp ett "normalt" liv. Eller vad menar Ulf Kristersson med att hjälpa hemlösa? Menar han att hjälpa hemlösa är att de får äta mat, dricka kaffe med bulle för att dag efter dag när personalen går hem till sig åter lika hemlös som jag kom ställas på gatan eller gå till något otryggt "tillfällighetsboende"?

Om vi istället återgår till grundproblemet och ponerar att det egna hemmet tillgodoses och att det efter det fortfarande skulle visa sig finnas ett behov av liknande lokaler som nu eftersöks. Då är det då vi ska kräva sådana, inte som nu på hemlösa människors bekostnad.

Det Ulf Kristersson andra politiker, tjänstemän och frivilligorganisationer håller på med är ren och skär diskriminering och dessutom kollektiv bestraffning.

I debatten lyfts bara fram de hemlösa människor som vi inte anser klara av en egen bostad, men enligt socialtjänsten själva skulle 25-30 procent klara det. Varför har inte har inte dessa människor ett eget hem? Det måste vara både mänskligare och lönsammare idé (dock inte affärsidé) för samhället att tillgodose behovet av den stora bristen på mindre integrerade billiga hyresrätter om vi tänker i långa loppet. Och det bör ske nu, innan alla vi som välvilligt vill hjälpa hemlösa helt plötsligt anser att de som idag klarar av en egen bostad blivit för sjuka för att göra det.

Det finns idag ca 3000 "leder ingenstans"-platser med ca 20 olika boendedefinitioner uppbyggda för hemlösa i Stockholm. Hur många hemlösa till behövs det och hur många kategoriserande "där har du för att du är en sådan"-boenden till ska vi bygga upp för att tillgodose den "hjälpsamma" och "goda" arbetsmarknaden som skapats och skapas på hemlösa människor bekostnad?