Fram för flera
maktordningar i den
antikapitalistiska
analysen

Sedan en tid tillbaka erbjuds mycket utrymme i media åt förkastande av queera perspektiv på politik och samhälle. Nämnas kan till exempel Marciej Zarembas artikelserie på DN Kultur för ett tag sedan, som även fick många ringar på vattnet. Kanske inte något märkligt mot bakgrund av de senaste decenniernas förändringar i maktbalansen mellan grupper som gynnas liksom missgynnas av heteronormer. Till underordnade gruppers framflyttade positioner hör till exempel större möjligheter att vara öppen socialt med identiteter som bryter mot normerna och förändringar i form av diskriminerings-, partnerskaps- och adoptionslagar.

Också vänsterdebattörer tar just nu plats med att ifrågasätta relevansen av att göra strukturella analyser utifrån kunskap om hur heteronormer fungerar. Socialistisk och antikapitalistisk argumentation gör vanligen strukturella analyser kring klass. Mycket mindre ofta erkänns dock behovet att även inkludera en förståelse av andra maktordningar i den antikapitalistiska analysen. Att helt enkelt undersöka hur olika maktordningar samverkar.

Hur ekonomi som fenomen förstås utgör en förutsättning för vilken politik som utformas. Och i ett vetenskapligt sammanhang har det även betydelse för vilka forskningsfrågor som ställs och vilka ekonomiska samband som undersöks. Vad som definieras som tillhörande ekonomin har definierats olika över tid och plats. I det industrialiserade västerländska samhället är en förhållandevis snäv definition den rådande som är nära knuten till marknadsmodellen. Tidigare i historien gällde en bredare definition som involverade fler aktiviteter.

Eiman Zein-Elabdin och S Charusheela som är redaktörer för “Postcolonialism meets economics” från 2004, menar att den ekonomiska kunskapsproduktionen varit orubbligt modernistisk och oemottaglig för feministisk, postmodern liksom postkolonial kritik. Det är symptomatiskt att enbart två kvinnor disputerat i nationalekonomi i Sverige före 1976 - Karin Koch och Margit Cassel. Liksom att postkoloniala idéer kommit att framträda väldigt sent inom det ekonomiska kunskapsfältet, jämfört med när de framträtt inom andra ämnen.

Inom politik, aktivism och akademi behövs antikapitalistiska analyser som utgår från förståelsen av hur olika typer av maktordningar växelverkar med en ekonomi styrd av privat ägande och marknadsmekanismer, samt visar på hur detta bidrar till exploaterande sociala relationer och strukturer. Chandra Talpade Mohanty efterfrågar i “Feminism utan gränser” från 2006 ett undersökande av diskurser som naturaliserar ett kapitalistiskt produktionssätt utifrån dess kopplingar till olika maktstrukturer. Och preciserar det till sambanden mellan det globala kapitalets idéer, föreställningar och värderingar och föreställningar kring raser, nationer, klasser, sexualiteter, femininiteter och maskuliniteter.

Av de här anledningarna är det roligt att se att tidskriften Fronesis senaste nummer har tema feminismen och vänstern. I det 250 sidor tjocka dubbelnumret kan man bland annat läsa Wendy Brown om kopplingar mellan identitetspolitik och socialistisk frigörelse, Beverly Skeggs om intersektionalitet och Gayatri Spivak om klassanalyser i befrielseprojekt för kvinnor i den så kallade tredje världen.