"Polisen slog sönder min
arm när jag
demonstrerade"

Söndagen den 11 maj i Stockholm deltog jag liksom många andra i en fredlig och lugn demonstration mot firandet av Israels ockupation av Palestina. Hela området kring de Pro-Israeliska festligheterna inne på Berns var belägrat av kravallpolis som spärrat av ingångar till området med stängsel. Demonstranter gick omkring utanför och inget inbrytningsförsök gjordes. Slagorden gick varma och tillskillnad från vad massmedia skrivit var det hela riktat mot firandet av Israel och inte mot judendomen. Samtliga slagord var mot Israel, inga mot judar.

Trots den lugna stämningen satte polisen in hundar, och hästar som jagades av en polisbuss som ropade ut order och hetsade. Ett 30-tal demonstranter omringades då av polisen medan många hann undan. Säckningen hade ingen mening och kort därefter släpptes vi och tog oss till avspärrningarna igen där man även hade en banderoll med texten "Solidaritet med det palestinska folket". Allt fortsatte i lugn ordning från vårt håll medan maskerade poliser med hjälm gick runt och var hotfulla. Senare rörde sig fler och fler demonstranter mot Norrmalms torg och allt var fortfarande lugnt. Ingen trafik stördes, ingen avspärrningstejp revs ned och demonstranterna gick i långsam takt längs trottoarerna. Polisen gillade ändå inte situationen med yttrandefrihet åt demonstranterna utan satte in hästarna igen som rusade mot rakt mot folkmassan och även korkade igen trafiken. Jag stod då ca 50 m bort och en polisman frågade om jag ville filma eller demonstrera, jag sa att jag ville dokumentera med min mobilkamera och han hänvisade mig ned mot en Maxrestaurang. Jag gjorde som han sa och filmade samtidigt som ridande polis pressade demonstranterna ner mot hamburgerrestaurangen dit jag var på väg. Plötsligt kom cirka tio poliser utan de neongula västarna med dragna batonger runt hörnet av restaurangen. Jag som hållit mig på avstånd från resten är den som kommer först i deras väg och mycket aggressivt går de mot mig och omringar mig med några andra. Inom loppet av några få sekunder händer sedan följande:

En manlig polis slår ett knytnävsslag mot min hand så mobilkameran flyger iväg, slår sedan två batongslag mot mig som jag hinner blockera med vänster underarm. Smärtan är enorm och han slår sedan rakt över höger ben så jag faller till marken. Jag blir omhändertagen tillsammans med 46 andra och det omvandlas sedan till ett gripande och jag är delgiven misstanke om ohörsamhet mot ordningsmakten. Någon hjälp med armen som jag knappt kunde röra? Knappast! Jag har senare fått konstaterat att jag fått benbrott i vänsterarmen på grund av de hårda batongslagen och måste röntgas snart igen. En polisanmälan är gjord om misshandel och en internutredning hos polisen ska göras. Tyvärr har jag extremt lite hopp om att polisen som misshandlade mig kommer dömas, om ens identifieras. Men hoppet om ett fritt Palestina lever kvar, och polisens våld och repression kommer aldrig stoppa oss. Ingen är fri, förrän alla är fria! Länge leve Palestina!