"Du får hålla koll på
din tjej"

Efter att jag sagt vad jag tyckte, startade ett helvete där jag blev utfryst av denna grupp och där jag blev påhoppad och utkastad från en politiskt stödfest. Min åsikt hade dessutom plötsligt förvandlats till något tio gånger värre och olika människor hade olika versioner av det jag sagt. Men det var väldigt få som frågade mig eller ens vågade säga att de inte höll med mig om det jag sa. Istället var det många som var glada över att någon äntligen hade sagt något öppet om hur denna grupp hade betett sig.

Man blir alltid fundersam om ilskan handlar om de kritiska orden i sig eller om irritationen egentligen handlar om att kritiken kom just från mig, en tjej som har varit politiskt aktiv, men mest inom de feministiska kretsarna av utomparlamentariska vänstern?

Handlar det om att jag, istället för att ha slagits med nynazister, fixat demonstrationer som "ta natten tillbaka" eller handlade det helt enkelt om att jag yttrade min åsiskt för högt?

Vad är det för rörelse som formas, när man inte ens får ha en åsiskt? Utan ska vara tyst och tacksam för att man är delaktig. Det anses heller inte okej att ifrågasätta en grupp som tycker det är viktigt använda sig av våld. Eller att man vill prioritera andra saker i stället för just antifascism. Om man sedan deltar i en antifascistisk demonstration så anser vissa att man inte hör hemma där. Eftersom att man inte är på varenda demonstration eller väljer att inte möta nynazister med våld när man väl är delaktig.

Det är viktigt att fundera på hur stora konsekvenserna för rörelsen blir i resten av Sverige när vissa grupper i Stockholm får rätt att bete sig hur som helst. Och vad som händer när de väljer att göra det i politikens namn och förlitar sig på att så här har det gått till under en lång tid, det är inget man kan eller vill ändra på.

Jag är inte den enda tjejen som blivit utsatt för hot eller utfrysning och problemet finns inte kring bara en grupp utan är ett överhängande problem. Jag satt bland massa tjejer på en feministfestival och skulle ge råd om hur man ska möta dessa killar och tänkte då att man kunde spela på deras regler. Nämligen att om de var macho så skulle man var macho tillbaka.

Men måste man vara hård och macho för att kunna få sin åsiskt hörd inom den utomparlamentariska vänstern? För att slippa känna sig överkörd och bli avbruten på ett eller flera möten för att en kille "bara hade en snabb kommentar" som blev till ett långt utlägg och när det var din tur glömde du bort vad du skulle säga för du hade lyssnat aktivt på killen som valde att avbryta dig.

De finns sociala koder, skrivna som oskrivna, inom den utomparlamentariska vänstern. Att vi kallas oss medvetna räcker inte för att vi ska kunna se helhetsbilden. Vi lever i ett patriarkalt styrt samhälle och vi har faktiskt inte en frizon från sexismen även om vi gärna vill tro det.

Det är bra att man uppmärksammar ett problem för att försöka få en lösning. Istället för skapa en isolering mellan olika grupper, där många väljer att inte delta i demonstrationer med antifascism som tema eftersom att de anser att det är för macho eller obehaglig stämning. Eller för att de inte passar in i normen och då helt enkelt inte är välkomna.