Ett varumärke nära dig

2001 berättade Naomi Klein för oss i "No Logo" om hur storföretagen inte längre blir rika på produkter utan på sina varumärken. De säljer livsstilar snarare än prylar. I Chile har det gått längre än så. Varumärkena har tagit sin plats i vardagsspråket, för att ersätta neutrala ord som vatten, tvättmedel och tejp.

Reklamen har invaderat det offentliga rummet i såväl Chile som Sverige. Den gör dig sällskap på busshållplatsen. Dagligen dyker den upp i din brevlåda. Ingenstans går du säker. Allt är till salu. Inga moraliska gränser så länge det är ekonomisk lönsamt.

Alla har hört att företagsjättarna har fabriker med koncentrationslägerslika förhållanden i tredje världen, ändå händer det ingenting. Deras varumärken är så djupt inplanterade i oss att vi väljer att tro det som är bekvämast i stället för att ifrågasätta. De vaggar in oss i världar där livstil och konsumtion är det viktiga. De gör oss till individualister och materialister.

Tejp heter cinta adesiva på spanska. Jag var tvungen att slå upp det. Här säger man Scotch, vilket är namnet på ett globalt varumärke. Någon förklarade att det är enklare att säga Scotch än cinta adesiva, men nar man byter agua mot Cachantun håller inte det argumentet längre. Hur kan det vara möjligt att sätta sitt namn på vattnet, jordens största beståndsdel? Hur lång tid tar det innan kranvattnet antar samma namn? Jag vet inte vad de lär ut i den chilenska skolan, att det flyter 80 procent cachantun genom våra kroppar?

Ett varumärke skapas. Det tillsätts en stämning av positiva känslor och värderingar kring skapelsen och i stället för att marknadsföra olika produkter, vilka kan förändras, utvecklas eller ersättas serverar de oss en livsstil. De vill att vi ska identifiera oss med deras image.

Reklam för barn är inget ovanligt. Ett barn äger inte makten att styra sin egen konsumtion. Det är inte heller kapabelt till att skilja reklam från information. I Sverige är det förbjudet med reklam riktat till barn under tolv år. I Chile finns den överallt.

Vem har makten i dagens samhälle? Några skulle fortfarande svara den folkvalda regeringen. Ett annat svar skulle bli media. Men när allt kommer omkring så knappar företagen in på våra liv och vår demokrati för var dag som går. Skolor och sjukhus sponsras - jag blir mörkrädd. De formar våra livsstilar, bygger våra identiteter och skapar våra viljor. De manipulerar oss och tar ifrån oss vårt inflytande. Jag vill fortfarande tro på konsumentmakt och bojkottens kraft. Låt dem inte ta den ifrån oss. De försoker plantera sina varumärken i våra munnar men vi tänker inte springa kapitalismens ärenden.