Mer än etik

Etik är i grunden ett begrepp som får sin betydelse genom värderingar och normer i det samtida samhället. Det kan skilja sig från samhälle till samhälle, men man vill gärna sträva efter en universell etik. Idag formas etik också av den globala kapitalismens ideér och behov.

Etik handlar det också om i de så kallade uppföranderegler som många transnationella har undertecknat. Uppförande ­ bara ordet låter skumt. Ett beteende som man klär på sig när det behövs, men skakar av sig när bevakaren tittar bort.

Okunskap i kommunerna

Svenska Freds rapport blottar en okunskap i kommunerna om var krigsmaterialproduktion innefattar, men också en nonchalans i vad ansvaret att följa etiska regler innebär. Men vad är det kommuner får att placera skattemedel i krigsmaterialaktier över huvudtaget? Vinst- och resultatstyrningen i kommunerna, som ska få dem att efterlikna ett privat storföretag.

Liberalkonservativa DN kommenterar Svenska freds att rapporten är i enlighet med att föreningen ogillar vapenindustri. Och fortsätter att det inte finns "belägg för att berörda kommuners invånare skulle dela Svenska freds- och skiljedomföreningens nedrutsningsfilosofi. De politiska partier som står närmast är miljö- och vänsterpartierna, som tillsammans samlade knapp tretton procent av rösterna". Det är en hopblandning av kommunivånarnas åsikter och röstning på partier vart fjärde år i ett parlamentariskt system, som en del tror är fastgjutet för evigt.

Kommuninvånarna har inte känt till detaljer om kommunens aktieplaceringar. Eftersom vi som kommuninvånare inte har något inflytande över de löpande besluten i kommunen kan man heller inte påstå att en nedrustningsfilosofi inte har något bevisbart stöd hos invånarna. Ett tecken på stöd är protesterna mot krig och terror ­ i t ex Afghanistan, Tjetjenien, Palestina och krigshotet i Irak. Tillverkning av krigsmaterial och användning av vapen hör som bekant ihop.

Humanistisk rörelse

Svenska Freds kritiserar i sin rapport kommuner som överför skattemedel till företag som producerar krigsmaterial, men vill inte ifrågasätta att kommuner över huvudtaget spekulerar i aktier. I den typen av rapport ger en huvudpunkt tydlighet, men den kan leda ut till en vidare kritik. En sådan kan sättas igång av till exempel facket, politiska organisationer, grupper inom den sociala rörelsen för rättvisa och individer.

En humanistisk syn om mänskliga rättigheter, etiska regler och uppförandekoder kan omfamnas av socialkonservativa, liberaler och socialister. Därmed har en humanistisk rörelse förutsättningar för att växa sig stor. En sådan är en för makthavare och företagsledare irriterande bevakare, men den är hanterbar. Den utmanar inte makthierarkier eller konfronterar maktsystem, utan rör om lite i befintliga system.

I en eftersökt diskussion om etik kring aktieinnehav i krigsindustrin kan inte etik isoleras från den ideologiska scen den formas i. Etik i sig räcker inte långt i ett kapitalistiskt samhälle.