Negerbollar, flatbröd
och diskriminering

Om vi hade diskuterat diskriminering med både ett individuellt och strukturellt synsätt och satt ihop det med maktordningar i samhället hade kondisägaren inte försökt påstå att det inte är någon skillnad att kalla ett bakverk negerboll eller skåningen.

Om vi pratat om alla skikt i begreppet diskriminering kanske till och med de som sparkar neråt skulle börja kicka uppåt.

Vi vet ju att arbetslöshet, flyktingpolitik, segregering i bostad, jobb, vård, skola, sociala klyftor, attacker mot demokratiska rättigheter, bristen på representation i media och i organisationer, positions- och konkurrenstänkande - uttryck, vilka flera kan knytas till kapitalismens och patriarkatets idéer - göder diskriminering. Men det räcker inte för att bearbeta diskriminering, som hör ihop med fler maktordningar.

Om vi i vår vardag pratat om diskriminering hade vi inte sett det som ett avgränsat och uppdelat område, och något man kan bestraffas för eller om man gör något bra för Dom - de diskriminerade, kan belönas för. I stället för att anpassa oss till tidsbegränsade projekt som ska motverka diskriminering och som kan förlängas om nya pengar skjuts till, kan vi ifrågasätta hur makten över betydelsen av orden och problemformuleringar ser ut. Hur skapas samförståndet? Och hur håller vi själva uppe detta.

När den kritiska tänkaren bell hooks började använda white supremacy, vit överhöghet, i stället för rasism i sin undervisning, sina böcker och i sin aktivism blev inte bara öppensinnade, anti-rasistiska vita amerikanska kvinnor och män i vänsterkretsen mulna, utan också svarta kvinnor och män som anpassat sig till den vita överhögheten. Hon ansågs överdriva.

Och vi måste förstås prata om hur det främmandes används för att stärka den egna självbilden. Metoderna är många för att inte göra det främmande likvärdigt med det kända - förakt, förvrängning, osynliggörande och exotisering.

Du kan vända dig till diskrimineringsmyndigheten om du blivit diskriminerad på grund av etnisk tillhörighet, din religion eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning och funktionshinder, dock inte klass, vars sammansättning aldrig varit homogen.

Diskrimineringsmyndigheten påpekar att du ska "kontakta rätt ombudsman - för att få rätt hjälp". Men du får skynda dig med anmälan: "När det gäller arbetslivsärende har vi ibland bara ett par veckor på oss att gå till domstol för att få en rättelse i vad som hänt."

Att diskriminering har flera orsaker som hör ihop med varandra passar inte in i det institutionella diskrimineringsskyddet.

Sverige har en stark lagstiftning kring diskriminering och den 3 juli i år utvidgades den att omfatta mer än arbetsplatsen och högskolan. Stöd i lagen är bra, men vi vet ju att vi inte är lika inför lagen. Och lagar kan i sig inte rubba på maktstrukturer, som lagen själv också reproducerar.

Huvuduppgiften för tillsynsmyndigheten DO, HO, HomO och JämO är "se till att det inte förkommer diskriminering i vårt samhälle". Om vi funderar på betydelsen av den uppgiften ser vi synen på diskriminering, samhället och folket hos myndighetens och dess uppdragsgivare - den parlamentariska makten. Den synen siktas ut i samhällsinstitutioner.

Diskriminering kan enligt den synen klart definieras enligt särskilda definitionsgrupper och diskriminering är en företeelse som kan tas bort med åtgärder riktade efter dessa definitioner. Samhället framställs som en gemensam helhet. Är "vårt samhälle" en fast kropp? Vad står det gemensamma för och hur har det formats? Men en sådan utgångspunkt förnekas att det finns flera gemenskaper i ett samhälle, men att de rangordnas, och då bekräftar vi hela tiden rangordningen.