Senaste nytt
2008-06-19 14:02
FRA-lagen genomröstad
2008-06-13 17:52
Muhammed Riaz utvisad
2008-06-10 14:04
Yelah Förlag släpper
bok
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Tisdag 19 april 2005

Pissavtal för Kommunal

Inför valet 2002 lovade Göran Persson att kommunalarbetarnas löner skulle höjas. Nu har detta äntligen blivit verklighet. Kommunalarbetarförbundet kammade hem hela 175 kr mer i månaden när det nya kommunalavtalet träffades i förra veckan. De lågavlönade arbetarna i offentlig sektor kan fortfarande inte räkna med en lön som går att leva på. Kommunal har i lönekampen visat dåligt prov på stridsvilja och avtalet är ett svek mot medlemmarna, helt i linje med LO-förbundens långa tradition av generösa kompromisser och urvattnade avtal.

Arbetsgivarna nöjda

Kommunal var redan från början återhållsamma i sina krav och fick därefter igenom ännu mindre. De krävde en minimilön på 15 000 kr, men fick en lägsta lön på 13 400. De krävde en genomsnittlig löneökning på 650 kr i månaden, men fick istället en ökning på omkring 500 kr i genomsnitt och 175 kr som minst.

De krävde rätt till heltidsjobb för alla som vill, men fick ett bestämt nej. Arbetsgivarna är nöjda med avtalet. Det är även Kommunals ordförande Ylva Thörn, dock inte förbundets medlemmar.

Vi är nog många som hellre sett en ny strejk än en så dålig deal. Men vi bör dra oss till minnes kommunalstrejken 2003. Tiotusentals kommunalarbetare, främst kvinnor, strejkade under sex veckor, med en folklig opinion i ryggen, men ändå gav den inte särskilt mycket i lönekuvertet.

Kanske berodde det på att strejken omgavs av en tystnad. Få andra fackföreningar visade stöd för kommunals krav, inga sympatistrejkade och feministerna var tysta.

En feministisk kamp

Kommunals löner är en feministisk fråga. Just för att det i stort handlar om underbetalda kvinnor i en kvinnodominerad yrkesgrupp. Vård- och omsorgsarbete har alltid varit traditionella kvinnoyrken och därför konsekvent värderats lägre. Med en löneutveckling som är sämre än andra yrkesgruppers är den orättvisa löneklyftan omöjlig att ta igen.

Kvinnor fortsätter vara ekonomiskt underordnade män då deras arbete ständigt ses som mindre värt. Rätten till heltid är också en viktig fråga ur feministisk synpunkt. Deltidsjobben är klart överrepresenterade i de kvinnodominerade yrkesgrupperna.

Utformningen bygger på förlegade föreställningar om män som försörjningsansvariga och kvinnor som ansvariga för hem och familj, vilket gör att man kan använda kvinnor som flexibel deltidsarbetskraft. Detta skapar ekonomiskt beroende, maktlösa kvinnor. En kommunalarbetares deltidslön går knappast att leva på. Då arbetarklassens kvinnor vägras heltidsjobb görs de beroende av sina män eller får finna sig i att ständigt behöva vända på slantarna.

Då varken kraven om rätten till heltid eller en hyfsad minimilön gick igenom kvarstår denna kamp. Det talas numer en del om klass i den feministiska debatten, men mycket är kvar att bevisa.

Annie Hellquist


Fler texter av Annie Hellquist

Relaterade mailadresser:
Annie Hellqvist
Yelahs redaktion
ANNONSER
http://yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.anarkistisktidning.org