För en frihetlig
feminism

Det rör sig därför om maktordningar och olika förtryck - av klass, kön, genus, sexualitet, etnicitet, funktionsduglighet samt ålder. De samverkar och återskapas ständigt i en process i sociala rum. Till skillnad från en frihetlig feminism saknar radikalfeminismen det perspektivet.

En sådan heteronormativ feministisk syn skiljer sig därmed från en frihetlig feminism och queerfeminism i spektrat av feminististriktningar. Den radikalfeministiska riktningen står inte heller för någon ideologisk samhällssyn.

Feminism som en del av den anarkistiska rörelsen

Om vi ska skapa ett annat samhälle handlar det om en feminism som en del av den frihetliga socialismen. Utomparlamentariska organisationssätt och direkt aktion som den viktigaste kampmetoden, det vill säga att bekämpa förtrycket genom direkt handling.

Men tyvärr får vi oftast kämpa hårt för att bedriva feministiska frågor inom den egna rörelsen som domineras av vita, västerländska, heteronormativa män. Intresset för det könsstrukturella problemet är inte tillräckligt. Därför behövs det separatistiska grupper och en frihetlig feminism.

Utmanar den heteronormativa synen

Forskningen använder sig av begreppet heteronormativitet - i betydelsen de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualitet som norm. Den grundar sig på synen med tvåfaldig könsuppfattning och en dominerande heterosexuell norm.

Det som faller utanför stämplas som problematiskt och något som hela tiden måste förklaras. Följden blir bestraffning i form av marginalisering, osynliggörande, stereotypisering, kulturell dominans och homofobi. De förhärskande krafterna i samhället, kan utifrån sin position hävda att deras uppfattning är allomfattande - inte specifik i förhållande till kultur och historia.

En frihetlig feminism och en queerterori bekräftar inte bara den obalans som råder, utan utmanar också den heteronormativa synen. Ett sätt att göra det på är att anta ett mer horisontellt förhållningssätt som tillåter fler nyanser.