Måndag 07 november 2005
För Åke Green ville bli hörd, han ville få sitt budskap spritt till svenskarna. Självklart vore det dumt att tro att det handlade om något annat än att testa lagen om hets mot folkgrupp. Greens gelikar har inte haft några som helst problem med att erkänna att deras tolkning av bibeln inte kommer hamna innanför lagens råmärken om homosexuella räknades som folkgrupp.
Lyckligtvis har riksdagen insett att det fanns ett mönster, så kallade hatbrott. I skola, arbete och på fritid så lever många homosexuella i rädsla för att bli utfrysta, misshandlade eller dödade för att de inte klarat av att stanna kvar i garderoben. För även om inte Green själv ägnar sig åt bögknackning så sker det alltför ofta i den kärleksfulle gudens namn.
För egentligen framstår det som obegripligt varför vissa forum ska uppvärderas över andra, varför åsikter ska vara tillåtna bara för att de yttras i kyrkorummet. För resonera som så att det skett någon annanstans, och av någon som inte är en kyrkans man.
"Bibeln tar upp här och undervisar om dessa abnormiteter. Och sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer till och med att våldta djuren. Inte heller djuren går fria för människans sexuella behov och brand som är tänt i en människa utan till och med det kan man ägna sig åt."
Men problemet är att det ligger en klassaspekt här. De flesta som hetsar mot homosexuella är skinnskallar, lite av samhällets avskum och formen är fysiska attacker. Men de som hetsar mot homosexuella, enligt formen ovan, är respekterade religiösa ledare och ofta från medelklassen, då blir det inte lika lätt. Frågan som ställs är om verkligen samhällets stöttepelare ska dömas efter samma lag som en förvirrad arbetargrabb som hamnat i nazismens klor?
När Green i morgon ska upp i Högsta domstolen ser förhoppningsvis fler än mångfaldskämparna att personen som ska dömas inte bara är en godmodig gammal man med en konservativ bibelsyn utan att han faktiskt är livsfarlig. Livsfarlig eftersom han, om han frias, utgör ett alibi för kristna organisationer runt om i hela världen att det är okej att hetsa mot homosexuella.
I tingsrättens dom så stod det att anledningen till den friande domen var:
"En rätt till bibeltrogen förkunnelse får anses innefatta en möjlighet att med egna ord utlägga och tolka bibeln så länge framställningen anknyter till bibelns budskap"
Fast med det argumentet kan det bli försvarbart att förorda etnisk
rensning eftersom en stor del utav Gamla testamentet innehåller just sånt, även om det inte har det namnet, vilket också är fallet med homosexualitet - men det verkar inte betyda något för de kristna ledarna.
I praktiken är det så i de flesta andra länder att det är okej att hetsa mot homosexuella, men Sverige är ett undantag som har upprört världens kristenhet, framför allt östeuropeisk och nordamerikansk. För dem väcker den här frågan panik eftersom homosexuella är en sån tacksam grupp att attackera för att exemplifiera hela vårt samhälles moraliska förfall. Som en del av deras förenklade världsbild.
För lika viktigt är en fällande dom i det här fallet för det internationella mångfaldsarbetet. För går Sverige i bräschen kommer det bli lättare för andra länder att följa efter. Problemet med homofoba religiösa ledare är inte nationsbundet. Det är lika illa oavsett om det är i USA (som tyvärr får ses som hopplöst förlorat i den här frågan), Storbritannien eller i Norge och om och om igen har det vittnats om kyrkliga övergrepp på homo- och bisexuella.
Det talas om att yttrandefriheten är något av det viktigaste vi har och att den ska vara okränkbar. Detta hävdas från både vänster och höger och att detta ska vara anledningen till att Åke Green ska frias, oavsett vad man tycker om hans åsikter. Problemet är att det inte är två jämbördiga parter som möts, den ena gruppen blir bespottad och hatad av den andra gruppen som vill beröva dem alla former av jämlikhet. Acceptans kan aldrig bli respekt så länge den är villkorad, och utan respekt kan aldrig jämlikhet uppnås.
Och visst, oftast är argument det som biter allra bäst på dumma åsikter men kyrkan i dag har en alldeles för tongivande roll i jämförelse med de den så brutalt misshandlar och stänger ute att det är en omöjlighet. För att argument skall fungera krävs ett rörligt sinne och en vilja att förstå. Hos Åke Green finns inte det, så låt honom i stället få känna hur tusentals homosexuella runt om i världen har det på grund av hans heliga bok, i alla fall för ett år.