Nationalism - för vem?

Givetvis finns också ett politiskt syfte med nationaldagen. Ett syfte som ofta maskeras som opolitiskt. Då och då, särskilt vid denna årstid, hör man sådant som "vi måste ta tillbaka flaggan från nynazisterna". Givetvis är nationalismen en bredare ideologisk strömning än nynazismen. Men den är knappast opolitisk.

Under senare år har det då och då blåsts till strid i Sveriges riksdag kring nationaldagen. Högern har velat göra den till helgdag, vissa riksdagsledamöter har även förordat att första maj då samtidigt avskaffas som helgdag. De politiska skyttegravarna i denna strid är knappast att förvånas över.

För vad är syftet med den nationella samling som nationalismen vill uppbåda? För det första ska nationalismen motverka inre stridigheter. Alla samlas för att göra "det bästa för Sverige". Som om detta vore ett opolitiskt val. För det andra syftar den nationella samlingen till att markera någon slags särart gentemot "utlänningar".

För att beskåda en fullt utblommad nationalism kan man göra en resa till de baltiska staterna. Flera av de dominerande partierna har namn som "För fosterlandet och friheten". Dessa partier uppbådar en nationell samling - för en stenhård högerpolitik med en nyliberal ekonomi och ytterst svagt socialt skyddsnät.

Där spelar också nationalismen rollen som metod att betona vilka som är "riktiga" estländare, letter och litauer. De boende i Lettland som inte betraktas som "riktiga" letter, för att de har exempelvis rysk bakgrund, behandlas som andra klassens medborgare. I deras pass anges som nationalitet på engelska med brutal tydlighet - alien.

1967 gjorde Carl Johan de Geer en plansch som hängdes upp på galleri Karlsson. Målningen föreställde en brinnande svensk flagga med ordet "kuken" mitt i flaggans kors. På affischen stod det att läsa

skända flaggan
vägra vapen
svik fosterlandet
var onationell

Planschen väckte mycket rabalder. Bredvid den nämnda planschen fanns även en liknande med den amerikanska flaggan med ett hakkors på. Polisen ingrep och beslagtog affischerna och brände dem. Carl Johan de Geer blev åtalad och dömd för uppvigling.

I dagens Sverige är nationalismen kanske inte riktigt lika helig. Men Carl Johan de Geers slagord är i princip aktuella även idag. Kampen mot nationalismen är minst lika viktig i dagens Sverige. Bland annat avvisas flyktingar i stor skala, en flyktingpolitik som motiveras med att den ligger i Sveriges nationella intresse. Nationell enighet kommer alltid att stå i motsatsställning till vänsterns politik.