Måndag 03 september 2001
På senare tid har vi fått alltmer absurda vittnesmål om hur godtyckligt USA domstolar delar ut sitt högsta straffet.
Först hade vi spanjoren Joaquín José Martínez som satt åtta år i dödscell och väntade på att få sitt datum fastställt. Han frikändes helt efter att ha haft en skicklig, dyr advokat som lyckades föra i bevis att alla vittnesmål var falska eller framforcerade och visade dessutom att det inte fanns spåret efter teknisk bevisning.
Martínez frikändes helt.
Så har vi haft exempel på underåriga och mentalt sjuka som dömts och avrättats. Bland annat hade vi Napoelon Beazley som begick sitt brott som underårig och som skulle ha avrättats för två veckor sedan men som räddades, kanske tillfälligt, ett par timmar innan han skulle ha dött. Internationella protester satte tryck mot en rättegång som inte kunde betecknas som annat än jävig, med enbart vita män, kolleger och vänner till den mördades son.
En annan underårig är den 17-årige Miguel Angel Martínez som enligt uppgifter dömts till döden på lösa och oklara grunder och där åklagaren erkänt procedurfel.
I fredags avrättades Ronald Frye i North Carolina. Som försvarare hade han en brännvinsadvokat i sin rätta bemärkelse. Den spanska dagstidningen El País beskriver hur advokaten som skulle försvara Frye drack tolv glas rom om dagen och inte brydde sig om sin klients öde. Han brydde sig inte heller om uppgifter och bevisning som skulle ha kunnat rädda undan honom dödsstraffet.
Domstolen i North Carolina medgav att man kunde ifrågasätta försvaret. Men i slutändan gav man fan i det - även om man uttryckte sig på annat sätt.
Alla är definitivt inte lika inför lagen i USA. Det gäller att ha mycket pengar, eller få så mycket solidaritet som Joaquín José Martínez, vars föräldrar lyckades samla ihop pengarna som behövdes för att få en advokat som tog fallet på allvar och kollade upp varenda detalj och granskade varje vittnesmål.
Hade Joaquín José Martínez haft den advokat Frye fick nöja sig med hade maskarna gjort mull av honom vid det här lagt.
Mumia Abu-Jamal tvingas nu åter i närkamp med döden. Bilden en väggmålning från Lissabon. Foto: Anne-Marie Algemo
Och nu tycks den svarte aktivisten Mumia Abu-Jamal återigen tagit ett steg mot avrättning. Och mer och mer liknar domarnas agerande en parodi på rättvisa. Man vill döda Mumia, det spelar liksom ingen roll om han har dödat någon eller ej. Den federala domaren William H. Yohn har avvisat Mumias begäran om att få en edsvuren deklaration från Arnold Beverly som offentligt har erkänt att han dödade den polismannen Daniel Faulkner 1981. Det brott Mumia dömts för. Det finns alltså ett erkännande men domaren vill inte höra det. Finns det några djupare skäl till det eller är det ännu ett exempel på den parodi på rättvisa som existerar i USA?
Den 17 september skall Mumia upp i rättegång. I USA och på många andra håll i världen mobiliseras nu till demonstrationer.
Men om nu det nordamerikanska rättsväsendet är ruttet, varför ska vi då bli så upprörda över det? Tja, ett av skälen är väl att USA låtsas vara något slags förkämpar för mänskliga rättigheter. Verkligheten ger en annan bild.
Läs mer:
Yelah.net har tidigare skrivit en hel del om dödsstraffet, med bland annat temanummer om dödsstraff. Genom att söka på "dödsstraff" i vår sökfunktion får du upp en hel del. De senast artiklarna vi har haft i frågan är följande:
Vi är bara tvungna att hitta någon att avrätta
Spanien/USA: Martínez Icke Skyldig!
Spanien: Martínez skapar organisation mot dödsstraffet
USA: På onsdag avrättas Napoleon Beazley
USA: Amnesty vädjar om stopp för avrättning
USA: Avrättningen av Napoleon Beazley skjuts upp