En obehaglig politisk
rättegång

Det åtalade numret är utformat som en tydlig satir över sexismen och likriktningen i vanliga tjejtidningar som Vecko-Revyn och Frida. Tidningen presenterar ett antal anarkistiskt skruvade spegelbilder av de typiska "testa-dig-själv"- och "så-behåller-du-din-kille"-artiklarna som är så vanliga i genren. I Brand kan läsaren sålunda testa vilken "aktivisttyp" han eller hon är, eller följa tidningens guide till "ett antisexistiskt sexliv". Allt kryddat med en generös dos självironi - vilket är uppenbar för alla med den minsta kännedom om den anarkistiska subkulturen.

Säkerhetspolisen gjorde anmälan

Men smaken är som bekant delad, och alla har inte samma humor som Brandredaktionen. Säkerhetspolisen kastade sig snabbt över bytet och anmälde tidningen för uppvigling. Det var det andra försöket på lika många år från säkerhetspolisens sida att sätta dit Brand för detta brott. Sommaren 1999 anmälde Säpo tidningen för en artikel om feministiskt självförsvar med titeln "Du har alltid rätt att försvara dig" - en artikel som publicerades efter att en rad våldtäkter genomförts i samband med det årets stora musikfestivaler. Förundersökningen lades dock ner den gången.

Den artikel Säpo inriktat sig på denna gång är Brands parodi på tjejtidningarnas guider till hur läsaren kan göra sin "fest till en succé". En manipulerad bild av popgruppen Spice Girls i rånarmaskering får i Brand illustrera en guide till hur de gör din egen "kravall till en succé - från A till Ö". Även denna gång är det alltså en artikel med ett feministiskt tema som utpekas av Säpo.

Brottsrubriceringen är förstås rent trams, och åklagaren har också tvingats gripa efter strån i sin argumentation. Till exempel har han försökt hävda att artikeln i fråga var en central inspirationskälla för de ungdomar som ockuperade gamla BB i Linköping den 17 mars förra året, det vill säga lite drygt en vecka efter att tidningen kommit ut - som om inte en sådan ockupation skulle kräva mer omfattande förberedelser.

Obehaglig känsla av deja vu

Rättegången mot Brand är istället i grunden en politisk rättegång som ger en obehaglig känsla av deja vu. Processen påminner starkt om de åtal som regelbundet riktades mot Brands utgivare under tidningens första tid för omkring etthundra år sedan, då agitatorer som Hinke Bergegren inte drog sig för att reta gallfeber på såväl präster och borgare som på socialdemokratins första generation av uppsvällda partipampar.

På samma sätt som vi måste betrakta dåtidens händelser i sitt sociala sammanhang för att de ska bli begripliga, måste vi också sätta dagens åtal i dess rätta kontext för att vi ska kunna bedöma dess innebörd. Åtalet måste framför allt ses som ett led i en process genom vilken statsmakten under många år strävat efter utökade befogenheter att kontrollera och disciplinera den inhemska radikala oppositionen.

Vi har redan sett samma tendenser på en mängd andra områden. Exempelvis har Säpo sedan 1999 arbetat med en nationell strategi där övervakningen av djurrättsaktivister, miljöaktivister och "autonoma" - ett gummibegrepp som omfattar alla som "kämpar mot rasism, sexism, homofobi eller kapitalism" - har rationaliserats och intensifierats kraftigt.

Flera paralleller till Säpos agerande

För att komma åt en politiskt besvärlig rörelse agerar nu Säpo på samma sätt som de tidigare agerat mot nynazismen - de försöker oskadliggöra rörelsens tidningar och distributionskanaler för att förhindra idéspridning och nyrekrytering. Åtalet mot Brand föregicks till exempel av åtalet mot miljöaktivisten Linus Brohult för ett antal artiklar i tidningen Ekologisten. Ute i Europa finns flera paralleller - allt ifrån den tyska statens förbud mot den tyska tidningen Radikal för några år sedan, till upprättandet av gemensamma registersystem inom EU som kan omfatta även politiska dissidenter.

Åtalet ligger också helt i linje med makthavarnas tydliga strävan under den senaste tiden att försöka klyva den breda antikapitalistiska front som uppstått under de senaste åren. Genom att splittra den mångfasetterade "globaliseringsrörelsen" i å ena sidan en respektabel och salongsfähig del som utan fara kan inbjudas av makten till "dialog" och meningslösa förhandlingar, och å andra sidan en del som utmålas som kriminell och farlig för allmänheten, kan uppmärksamheten dras bort från de verkliga samhällsproblemen och hotet om verklig förändring undanröjas. Hur den sistnämna gruppen ska behandlas kan man utläsa av de domar som fallit efter händelserna i Göteborg i juni, där de genomsnittliga straffen för deltagande i "våldsamt upplopp" plötsligt tiodubblades över en natt.

Göteborgs tingsrätt tar upp målet på onsdag. Eftersom det är ett tryckfrihetsmål kommer domen att avkunnas redan samma dag. Nu är det därför hög tid att protestera mot upptrappningen den statliga repressionen. Brandåtalet är varken början eller slutet på den här processen. Häxjakten kommer att fortsätta så länge det finns en vänster som inte låter sig tämjas och dresseras av stat och kapital. De övriga olikheterna till trots måste vi i den radikala vänstern inse att detta slag mot Brand är ett slag mot oss alla. Slut därför upp i stöddemonstrationen i Göteborg på onsdag, eller skriv under Yelahs upprop till stöd för Brand redan idag!