Närmare förnybar energi

Mot Barsebäck genom grönska och bördiga slätter. Den så bekanta siluetten av Barsebäcksverket tornar upp sig hotfullt. Busschaffören Jamileh som har kört bussen från Kävlinge vinkar adjö och säger att det är "så skönt att det stänger!" Samtidigt understryker hon att nästa steg är frågan om kärnavfallförvaring.

Skälet till varför atomkraftverket nu stängs är intressant. Barsebäck stängs för att det är felplacerat - mitt i det planerade 4-miljonersprojektet Örestad och därmed utgör ett hot mot invånarna i Öresundsregionen. Det visar att alla atomkraftverk för den enskilde är felplacerade.

Därför bör i rimlighetens namn Ringhals 1 samt Oskarshamn 1 och 2 stängas omgående. Samhällets subventioner för att hålla kärnkraften igång tas inte med i beräkningen, när det talas om kostnaden för kärnkraftavvecklingen. Dessutom kan ingen i ärlighetens namn efter 18 år säga att avvecklingsbeslutet kommer plötsligt.

Stängningen av Barsebäcksverket kan få stor betydelse i den fortsatta kampen mot atomkraften. Det räcker inte med en lokal eller rikstäckande kamp utan det krävs ett globalt samarbete. Nätverket av kärnkraftsmotståndare, Atomstopp, har tagit initiativ till en namninsamling. Målet är en miljon namnteckningar bakom avvecklingskravet. Stängningen av Barsebäcksverket kan ses som en seger över atomindustrin globalt.

Firandet har förberetts med fyrverkerier för att sända upp vid midnatt nere vid stranden söder om verket. Färska svenska jordgubbar dagen till ära och gula ballonger med solar och "nej tack" på, lyser upp i kvällen. Det trotsar kylan, blåsten och regnet. Men de regntunga skyarna ramar ändå in det grå kärnkraftsverket väl.

I huvudentrén samlas gamla och nya kärnkraftsmotståndare. Tidigare har man inte fått komma in där. Polis och pressfolk passerar. Innanför grindarna någonstans sitter ett svensk-danskt pressuppbåd och äter en påkostad buffé sida vid sida med gäster och gamla medarbetare.

Kärnkraftsmotståndare och miljökämpar har i snart sagt 20 år kämpat för att reaktorerna ska avvecklas. Genom åren har hundratusentals människor deltagit i protestmarscher och demonstrationer mot kärnkraften. De finns med i tankarna en sådan här dag.

Redan i Barsebäcksresolutionen 1974 påpekades att "kommande generationer skall betala för den energi vi äldre slösar bort under några få årtionden". Och i slutklämmen finns de bevingade orden:

Vi säger ja till ett samhälle i balans med naturen och med jämlik fördelning av jordens resurser bland alla människor. Vi säger nej till atomkraft och till atomkraftverket i Barsebäck.

Christina Ringsberg är en kämpe som har varit med från starten. 1975 hade hon en informationslokal i Malmö. Hon tyckte att det inte fanns någon information om riskerna med kärnkraft och att folk inte visste vad det handlade om.

Det är tydligt att hon är glad över avvecklingen, som egentligen skulle ha skett i slutet av sjuttiotalet. Stängningen gör att förnybar energi kan komma in i dess ställe och att en satsning på energibesparing äntligen komma till stånd. Christina Ringsberg menar att kärnkraften har förhalat utvecklingen av de förnyelsebara energikällorna alltför länge.

Nere på strandängen ligger det symboliska stenröse som tillkom efter Tjernobyl 1986. Kärnkraftsmotståndare har skrivit sina namn på stenar. Tanken är att de som passerar Barsebäck ska fortsätta lägga stenar tills dess att de sista resterna av Barsebäcksverket är borta år 2020. Budskapet som Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen för ut är: bort med all atomkraft och alla atomvapen.

Bruttoeffekten går från 40 megawatt till 0 megawatt. Fem i tolv skjuts styrstavarna in i reaktorn. Fyra minuter senare har kärnklyvningen upphört. Klockan är 23:59 den 31 maj 2005. Platsen är åter strandängen invid informationshallen. Molnen har skingrats över vattnet och de glittrande ljusen från Köpenhamn, bara 20 kilometer bort, kan skönjas.

Fyrverkerier, facklor och kampsånger avfyras i natten. Det unga paret som har rest från Malmö deltar i segeryran, men säger sig inte lita på myndigheterna. Det kan starta igen. Ägarna har bestämt att Barsebäck ska stå still i ett år och rivas först 2020. Det är en standby-drift och rivning som också kräver anställda.

Men fler nya jobb ger energiomställningen. Även om avvecklingen kostar så innebär den inte bara fördelar för miljön utan också sociala, när nya arbetstillfällen skapas. De flesta elintensiva företag har gjort sådana vinster att de också har råd att satsa på energieffektivisering.

Staten har satsat dubbelt så mycket på att utveckla kärnkraften som på andra energislag tillsammans. Alternativen till kärnkraft finns, det krävs bara att de kommer in i energisystemet. De förnyelsebara energikällorna kan få utrymme när överskottssituationen, som har orsakats av den stora kärnkraftsproduktionen, försvinner. Det är inte en dag för tidigt!