Antologi som passar
grundskolans bibliotek

Tjejerna mot strömmen
Av Ninni Hedman och Karin Oscarsson (red.)
Utgiven av Periskop förlag 2003

För den som utmanar heteronormen kan det vara svårt att smälta in, tas på allvar eller för den skull vara något annat än en vandrande sexualitet. Är du dessutom tjej inom hbt-världens (hbt=homosexuell, bisexuell och transsexuell) givna ramar, glider du nästan aldrig medströms och i massans riktning.

Boken Tjejerna mot strömmen är sammansatt av Ninni Hedman och Karin Oskarsson, båda verksamma inom RFSL i Stockholm. De har samlat ett antal kvinnor utan större författarerfarenhet och givit dem fritt spelrum att skriva om sin egen koppling till hbt-världen. Resultatet är personligt och stilmässigt varierande. Både kärlek och politik avhandlas, från det mest personliga och privata till det ytterst offentliga. Skribenterna tar upp ämnen och åsikter som rör mer än bara hbt-världen, ämnen som är lika givna där som någon annanstans.

Dragking, moderatflata, idrottshomo, bitjej, lesbisk separatist, femme, transa - benämningarna är många på antologins skribenter. Bröllop, barnafödande, sex, förortsliv, fikarumsscenarion och religion är några av de händelser och ämnen som författarna behandlar.

En värld fylld av flator, bisexuella och könsöverskridare är tacksam att göra en antologi om då den fullständigt skriker efter att bli synliggjord, hörd och framförallt läst om. Den kvinnliga sexualiteten syns inte ofta i dagens media. När den gör det är det på mannens villkor, sett med hans ögon. Litteratur skriven av kvinnor för kvinnor kan tyckas trångsynt och föga framåtsträvande, men det är en behövlig början då området sällan berörs i bokform. Genusforskare och andra akademiker har inte ensamrätt på att författa kring hbt-världens former och bruk. Svenssonflatan (eller -biet resp. -transan) ska lätt kunna ta till sig av ämnet utan att vara akademiskt skolad.

Bokens fördel, att den inkluderar de flesta kvinnor i hbt-världen, blir även dess nackdel då en kristen queer eller pensionerad flata gärna hade läst mer om just denna gruppering av kvinnor. En framtida uppföljare borde riktas till alla kvinnor då Tjejerna mot strömmen berör ämnen som är plågsamt infekterade av rädsla och fördomar både inom hbt-världen och inom heterovärlden. Inseminationsfrågan för lesbiska är exempelvis lika viktig för heterosexuella singelkvinnor som vill skaffa barn. Vidare kan det dubbla utanförskapet för till exempel en flata med invandrarbakgrund lätt liknas vid andra kvinnors utanförskap som inte nödvändigtvis har med sexualitet att göra.

Precis som Lukas Moodyssons Lilja 4-ever samt Neant Falks Du ska nog se att det går över ska vara en del av skolundervisningen välkomnas även litteratur som Tjejerna mot strömmen att ta plats i svenska grundskolans alla bibliotek.