En hacker till havs

Konstruktören - En oceanseglares väg
av Sven Yrvin
Utgiven av Prisma, 2003

Och det är väl själva problemen som driver honom framåt varje motgång är en utmaning, jakten på kunskap, och glädjen över att förstå saker lyser upp sidorna. Sven Yrvind är en helgjuten hacker, helt enkelt.

Jag måste erkänna att de mer tekniska aspekterna av båtbygge går mig helt förbi i Konstruktören. Trots att jag flera gånger läst igenom de krångliga sidorna, kan jag för min själ inte begripa vissa stycken.

Genomgången av vågdynamik är ett exempel: "partiklarnas orbitalrörelser ger upphov till en centrifugalacceleration på 1.23 meter per sekundkvadrat, som förenat med gravitationens 9.81 meter per sekundkvadrat bildar ett kraftfält vars riktning alltid är 90 grader mot vattenytan".

Nu är det ganska otacksamt att bara visa upp ett stycke som inte skulle bli lika komplicerat om man läste hela kapitlet, och i fallet med vågdynamiken så finns det illustrationer som ser väldigt pedagogiska ut, men jag har uppenbart problem med att förstå mycket av de mer tekniska bitarna av boken. Dels kan jag skylla på min totala brist på naturkunskap, dels på att jag inte är en sjöbjörn för vilken termerna "lävant", "stagsegel" och åkarknut" tillhör vardagsspråket.

Men det är inte för de tekniska beskrivningarna jag intresserade mig för boken, utan för att Sven Yrvind verkade vara en så sympatisk och intressant person; likheterna med Karl Andersson, huvudpersonen i Sture Dahlströms bok Huggormens tid, är ganska slående. Trots att Yrvind, till skillnad från Andersson, är nykterist och inte åker till Danmark för att hora runt, är de båda personer som vill reda sig själva och har bestämda åsikter om vad livet går ut på.

Ett helt kapitel i boken är ägnat till att ge Yrvinds version av konflikten mellan honom och ett företag, Bolaget, som ville provborra under hans Småbåtslaboratorium. De medföljande bilderna från hans direkta aktion utanför Bolagets huvudkontor är ännu ett tecken på att Sven Yrvind är en man som går sin egen väg, och som inte bryr sig så mycket om jantelagen eller standardlösningar.

Man får väl ta beskrivningen av konflikten för vad den är, Yrvinds tillfälle att oemotsagd ge sin version av konflikten, men den är en påminnelse om att behovet av motstånd, och möjligheterna därtill, finns i det lilla likväl som det stora.

Utöver båtbyggets konster, ur teknisk såsom filosofisk synvinkel, skriver Yrvind om sin barndom, om hur han liftar i Japan för att lära känna vickårans hemlighet, om hur han konstruerade världens minsta sextant, och avslutningsvis om hans framtidsdrömmar; drömmar som inkluderar en jordreform i Sverige liksom en båt som permanent skulle kunna hysa honom i Sargassohavet. Teckningen av Sargassohavsbåten ser ut som något Skalman skulle kunnat ha byggt, men med tanke på att Sven Yrvinds tidigare bedrifter hyser jag inga tvivel på att han på något sätt kommer fullfölja sina planer.

Jag blev inte direkt sugen på att följa i Sven Yrvinds sjöspår, men hans självklara inställning till livet är uppfriskande; se till att du gör det du är intresserad av att göra. Så klart.