Avvikarens
frihetsideologi

Vad är queer?
Fanny Ambjörnsson
Natur och Kultur, 2006

Fanny Ambjörnsson ror med råge hem ambitionen att på ett lättfattligt sätt föklara vad queerbegreppet är för något. På ett pedagogiskt vis förklarar hon hur queerbegreppet växt fram och hur det används. Det används dels som ett maktkritiskt analysverktyg, dels som en betäckning på en identitetskritisk rörelse och ibland som en direkt översättning av gruppen hbt-personer.

Queerteori tar sin utgångspunkt i normaliteten respektive det avvikande och hur makt är knutet till dessa två. Queer ifrågasätter det naturliga och normala och den makt som reproduceras i upprätthållandet av normerna. Studieobjekt nummer ett är heteronormativiteten, motmedlet heter gränsöverskridande.

Queerteorin har växt fram i det akademiska fältet mellan genusstudier och gay and lesbian-studies, ur den feministiska rörelsen och ur homorörelsen och har anammats på bred front på aktivistnivå. Som alltid när nya perspektiv tar plats i en rörelse har det inte varit konfliktfritt mellan queer och feminism. De största motsättningarna finns kring frågor om separatism samt om porr och prostitution. Ambjörnsson redogör utförligt om diskussionerna, debatterna och de hårda striderna kring detta.

Boken är väldigt enkelt skriven. Det är en bra introduktion för någon som hört talas om queer men inte riktigt greppat innebörden och en utförlig genomgång av vad queer innebär som politisk praktik. Den är ett viktigt bidrag till debatterna inom och mellan feminismer och hbt-världen. Den kommer säkerligen att ersätta eller åtminstone komplettera Tiina Rosenbergs något torra och akademiska "Queerfeministiska agenda" på mången genusutbildning. Boken skulle mycket väl kunna hjälpa till att tvätta bort den akademiska stämpel som gjort queerbegreppet svåråtkomligt för många.

Queer har kanske blivit lite väl sönderkramat och avpolitiserat i media, men queerbegreppet har en enorm potential. När queer är som bäst och som mest utmanande trotsar det mer än bara heteronormen. Med ett queert förhållningssätt närmar man sig ett intersektionellt perspektiv på makt, att det finns flera olika förtrycksstrukturer.

Då fokus ligger på normalitet respektive avvikelse öppnar teorin upp för att erkänna även grupper som avviker på andra sätt och utmanar andra normer än heteronormen, exempelvis svennenormen, medelklassnormen och vad som är en funktionsduglig kropp. Detta öppnar upp för en bredare rörelse med allianser mellan förtryckta och utsatta grupper och ett motstånd på bred front.

Det finns en hel del att lära för den utomparlamentariska vänstern, som borde ta till sig queerbegreppets anda och inte stirra sig blinda uteslutande på ekonomiska strukturer. Det finns som bekant fler än en maktordning att bekämpa.