Porr, horor och
Östergren

Porr, horor och feminister
Petra Östergren
Natur & Kultur, 2006

Innan jag säger någonting annat så måste jag ändå berömma Östergren för det gedigna arbete hon lagt ner på boken, det märks tydligt att "radikalfeministers" hållning till porr och prostitution är något hon brinner för. Även om jag har svårt att se hennes genomgång som alltigenom saklig så har jag lärt mig saker om tidigare (och många nuvarande) feministers hållning i dessa frågor.

Östergren är drygt 20 år äldre än mig och ser också världen annorlunda. Själv har jag sett hur motståndet mot porr och prostitution har luckrats upp och hur konsekvent ord som "moralist" slängs åt dem som tycker att prostitution och porr inte är något som gynnar en samhällsutveckling åt ett jämställt håll. Jag menar, Petra har till och med Penn & Teller på sin sida i dessa frågor och sexradikaler ges utrymme i media för att ondgöra sig över "moralister" utan att bli ifrågasatta utav journalisterna som intervjuar dem.

Ett återkommande argument från Östergren är det hon betraktar som en paradox i svensk jämställdhetspolitik: "å ena sidan ska kvinnor ha rätt att bestämma över sina kroppar, å andra sidan får inte kvinnor välja att göra vad de vill med sina kroppar (som att ta betalt för sexuella tjänster). Kvinnor är bara fria att göra de 'rätta' valen med sina liv och kroppar." Visst, det kan ses som en dubbelmoral men man kan också välja att lägga ett annat perspektiv på det: hur mycket ska vissas "friheter" få lov att gå ut över andras?

För att ta ett exempel: vissa människor klarar av att hantera kokain och med Östergrens resonemang så skulle vi av den anledningen göra det fritt att använda kokain och eftersom det är fritt att då använda skulle det också i det här fallet behöva bli lagligt att sälja det. Men nu är inte alla människor på topp och väldigt många far illa av kokain. På samma sätt far många människor illa utav prostitution. Att vi i dag har relativt låg mängd trafficing i Sverige tros bero på att vi har en lagstiftning som gör det svårt för människohandlare att agera här.

Även om det är delen om prostitution som intresserar mest i Östergrens bok så kan en del av porren vara värt att påpeka. För hon skriver själv att det inte är roligt att bli objektifierad mot sin vilja. Vilket också är något som mer porrförespråkande "feminister" vill hävda. Att man kan skapa porr där kvinnan är subjekt och att det är ett argument för att lägga ner tid och kraft på sådana projekt. Men spelar det överhuvudtaget hur politiskt medvetet ett filmteam är om personen som sedan konsumerar verket inte ser den politiska handlingen, utan bara ser kvinnor som har sex på mäns villkor. Troligtvis har Östergren sett mer porr än mig och det jag fått mig till livs av så kallad traditionell heterosexuell porr har det gemensamt att akten är över när mannen får orgasm. Och om rollen som medhjälpare till den manliga orgasmen inte kan ses som objektifierande vet jag inte vad som skulle ses som det.

Men återigen tillbaks till prostitutionen. En av de personer som får uttala sig i Östergrens bok var med i en rörelse som hette Sexualpolitisk front och var aktiv på 70-talet. Trots att dessa sa sig vara för porr hade de på sin politiska agenda att förhindra nyrekryteringen till prostitutionen, kvinnors rätt till arbete med bra lön och att barnomsorgen skulle byggas ut. Argument som kritiker till prostitutionen också borde ställa upp på. För om vi väljer att se till ett större perspektiv än Östergrens urval av lyckliga horor skulle dessa åtgärder kunna medföra att vi blev av med prostitutionen. För det är inte av samhällshygieniska skäl som prostitutionen ska motarbetas, utan för att kvinnor inte ska behöva ha sex med främmande män för att kunna överleva och för att få vardagen att gå ihop.

Östergren ska heder för att hon faktiskt klargör att det hon samlat ihop är positiva erfarenheter och att det finns åtskilliga bevis för att väldigt många inom prostitutionen inte gör det av helt fria val. De gör det utav tidigare nämnda ekonomiska skäl eller kanske för att bota inre smärta orsakad av tidigare övergrepp. Konstaterandet att "sexarbetare" är en väldigt komplex grupp verkar dock inte följa med Östergrens i hennes vidare resonemang. För sen är kraven att lagstiftning och attityder ska anpassas efter dem som klarar av prostitutionen och säger sig vilja hålla på med den. De övriga berättelserna har försvunnit bort för alltid.

Men måste vi ta porrliberaler som Östergren på allvar? Positionerna lär inte förändras, vi som anser att porr och prostitution inte kommer leda till en ökad jämställdhet kommer inte ändra oss, och Östergren och hennes gelikar kommer slänga ur sig tillmälen som "moralist", vilket hennes meningsdelare gjort ganska effektivt på varje negativ recension. Det verkliga problemet är att ILO har beslutat att prostitutionen ska räknas in i BNP och i exempelvis Thailand har kvinnor via myndigheter slussats in i sexindustrin för att höja BNP. Är det en utveckling vi vill ha i Sverige? Östergren berör inte den frågan vilket gör att det är svårt att avgöra var hon står. Men i hennes mest fotnottäta avsnitt som handlar om att kvinnor från arbetarklassen har ett mer instrumentellt förhållande till sex hävdas att prostitutions- och porrmotstånd är en medelklassaktivitet. Om samma sak sker i Sverige skulle jag inte svära på att Östergren skulle stå på barrikaderna och protestera. Men vi övriga får inte vänta tills svenska kvinnor tvingas till sexarbete utan måste redan nu protestera, för sexarbete är i långt från alla lägen frivilligt och ofrivlligheten slår mot de som redan har det allra sämst.