Arbetslösheten är
lönsam

Allt är den amerikanske ekonomen Milton Friedmans fel. Under 1960-talet slog han fast att en hög arbetslöshet är nödvändig för att inte inflationen ska skjuta i höjden. Det kallas Nairu, The Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment. Vilken Nairu har då Sverige?

- Vi räknar med olika nivåer, mellan fyra och åtta procent, säger Malin Andersson, ekonom på Konjunkturinstitutet.

- Vi har inga siffror på det, men de siffror som finns är mellan fyra och sju procent, säger Mikael Apel, ekonom på Riksbanken.

Den siffran gäller den öppna arbetslösheten. Idag är sex procent öppet arbetslösa.

Konjunkturinstitutet sammanställer statistik och gör prognoser över bland annat arbetslöshet, inflation och bytesbalans. De siffrorna ligger till grund för statens ekonomiska politik.

- Eftersom regeringen vill ha låg inflation väljer de en hög arbetslöshet, säger P-O Edin, chefsekonom på LO. Målet är att hålla priser och löner låga, inte att ge alla jobb.

Han tycker att media beskriver arbetslösheten på helt fel sätt när de förmedlar partiernas syn på arbetslösheten.

Sänkt skatt skapar inte jobb

- Moderaterna säger att arbetslösheten kan sänkas med sänkta skatter och vänstern säger att den kan sänkas med sänkt arbetstid men det ger bara marginella sänkningar, säger P-O Edin. Det viktiga är vem som kontrollerar räntan och det gör Riksbanken.

Riksbanken reglerar styrräntan, eller reproräntan, som används när banker lånar pengar från riksbanken. Det påverkar bankernas räntor på lån som i sin tur påverkar företagen. Hög ränta gör lån dyrare och försvårar investeringar. Låg ränta stimulerar investeringar vilket skapar fler jobb.

För att hålla arbetslösheten på rätt Nairu kan Riksbanken sänka räntan.

- Det finns två sätt att kontrollera arbetslösheten, säger P-O Edin. Det ena sättet är att avreglera arbetsmarknaden som England har gjort. Där finns inget anställningsskydd och inga minimilöner. Det andra alternativet är som Norge har gjort. De har ett starkt lönebildningssystem som håller lönerna i schack.

Ju fler som har arbete desto högre blir lönerna. Om det råder brist på arbetstagare måste arbetsgivarna konkurrera med höga löner för att få de arbetstagare som finns.

Inflationen ska bekämpas

- Hög inflation är dåligt eftersom ekonomin varierar mer, säger Håkan Locking, lektor i nationalekonomi på Göteborgs universitet. Marknaden blir osäkrare och då blir företag försiktigare med investeringar. Det bör hämma tillväxten.

Han är kritisk mot att fastslå en nivå för Nairu, eller jämviktsarbetslösheten som han föredrar att kalla den.

- Det går inte att sänka arbetslösheten med ökad inflation. Ekonomin är inte oföränderlig, den ändras hela tiden. Därför är det svårt att bestämma en fast nivå arbetslösheten ska ligga på. Det går att använda tankesättet men det är inte bra att specifiera en nivå. Nairu är inte den bästa av världar.

Han tror också att EMU:s konvergenskrav på låg inflation är en orsak till att staten prioriterar att hålla nere inflationen.

- Socialdemokraterna har sedan åttiotalet tonat ner sysselsättningen och annat blev viktigare, säger Håkan Locking.

Socialdemokraterna vill halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent år 2000.

- Vi har haft full sysselsättning, målet på längre sikt är full sysselsättning, säger Ola Kallemur, Margareta Winbergs pressekreterare.

Hur ska socialdemokraterna konkret sänka arbetslösheten?

- Genom en bra näringspolitik, satsningar på näringslivet, regelverken för företag måste bli enklare, säger Ola Kallemur.

Oenighet om Nairu existerar

Arbetslösheten ligger idag på elva procent. Knappt hälften av de arbetslösa är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Varje arbetslös kostar staten drygt 300 000 kronor per år. Totalt kostar arbetslösheten staten 153 miljarder kronor varje år, ändå är arbetslösheten en lönsam affär för staten.

Den låga inflationen gör exportvarorna billigare på den internationella marknaden. Enligt Konjunkturinstitutet exporterade svenska företag förra året produkter för 761 miljarder kronor. Företagen betalar skatt på sin vinst, lönerna skapar konsumtionen som ger momsintäkter. På så sätt tjänar staten pengar på att människor är arbetslösa.

Margareta Winberg och socialdemokraterna förnekar att vi räknar med Nairu i Sverige. Anne Wibble har däremot skrivit i sin bok "Ekonomerna i Debatten" att vi har en Nairu.

De ekonomer och politiker jag talar med föredrar att säga jämviktsarbetslösheten men det är bara ett annat ord för Nairu. En annan benämning är den naturliga arbetslösheten.

De flesta ekonomer anser att låg inflation ger en hög arbetslöshet och en hög inflation en låg arbetslöshet. Det bygger hela Nairuteorin på. Men det finns exempel som visar på att det sambandet inte stämmer. I USA har arbetslösheten sjunkit under deras Nairunivå utan att inflationen skjutit i höjden.

Riksbankens inflationsmål för 1998 och framåt är två procent. Konjunkturinstitutet tror att de kommer att klara det. Riksbanken har inget mål att sänka arbetslösheten, men det har regeringen som har lovat att halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent år 2000. Inga andra än regeringen anser att det är ett realistiskt mål. Det är bara socialdemokraterna själva som tror att de kan halvera arbetslösheten.