Poängsystemet för ökad
poliskärlek

Huddingepolisens system går ut på att poliserna får poäng för antalet gripanden de gör. Poliskåren delades in i fem lag som fick poäng för olika gripanden av till exempel efterlysta, rattfyllor, oskattade fordon och provtagningar på unga misstänkta narkotikamissbrukare. Givetvis vill vi såhär inledningsvis passa på att gratulera lag rosa för deras enastående framgångar och vinst.

Vår utredning (Utredningen om poängsystemet för ökad poliskärlek Utredningen Utredningen om poängsystemet för ökad poliskärlek kan beställas för 5000 kr medelst paypal till utredningens kansli.) visar att systemet främjar både rättsäkerhet, kåranda den gängse polismoralen¹.

Poängsystemet premierar aktivitet på den så kallade spilltiden, den tid då det inte finns "något speciellt att göra". Efter tre månader hade antalet anmälningar från varje polislag fördubblats. Tidigare ägnade polisen sig åt att lyssna på polisradion, dricka kaffe i bilen, käka munkar, rida runt på gågatorna, spana kommunister, hetsa hundarna, sladda på parkeringsplatser, häckla vegetarianer och vid fint väder och god utsikt samla flygtimmar med helikoptern tillsammans med några kollegor².

Nu ska i och för sig dessa aktiviteter inte förringas, i synnerhet inte när det gäller kårandan och hälsan (rätten till lättja är en av de grunder varpå samhället vilar), men att exempelvis köra runt i hög hastighet med sirenerna påslagna när det inte behövs uppmuntras inte av undertecknade. Med vår utredning vill vi med andra ord inte kasta skit på de poliser som bara vegeterar dagarna i ända, men vi vill likväl peka på andra alternativ, som exempelvis Huddingepolisens initiativrika och kreativa system³.

Ökad rättsäkerhet

Rättssäkerheten är en av polisens viktigare uppgifter och kritiker har framfört att denna hotas av Huddingemodellen. Exempel: ett lag med många poäng ⁴ ingriper inte för att de ändå leder tävlingen eller lag med få poäng ger upp hoppet eller börjar gripa personer så kallat godtyckligt för att vinna poängutdelarens gunst. Poängens funktion som "morot" fungerar då inte som de ska, kan kritikerna säga. Vi i vår utredning å andra sidan hävdar att poängsystemet leder till ökad rättssäkerhet eftersom polisen får poäng för att upprätthålla just rättssäkerheten.

Förslag har också framförts på exempelvis procent på böter. Detta minskar polisens behov av mutor och kan liknas vid servitörens dricks, ett system som är vida accepterat (i synnerhet utomlands). I vår utredning stödjer vi detta förslag, men poängterar att det inte får konkurrera med poängsystemet.

Fallstudier

Fallstudie 1:Vi har under vårt utredningsarbete gjort olika fallstudier, följande är från Malmö⁵ där vi iakttagit ökad polisaktivitet på Bo01 under varma soldagar. Bo01 är ett nybyggt och synnerligen besuttet bostadsområde i Malmö med stor tillgång till badmöjligheter. Att polisbilarna cirkulerar där likt katter kring gröt kan tyckas vara ett tecken på dåligt använd "spilltid" bland Malmöpolisen. Man kan tycka att det är lite onödigt med både en vanlig polisbil och en piket en vanlig, men ovanligt varm, sommardag (då undertecknade var på rekognosering).

Med poängsystemet skulle polisen kunna styras om till andra områden och plikter, vilket skulle kunna vara en anledning för Malmöpolisen att införa poängsystemet även de. Vi menar dock, med all vår lokalkännedom, imponerande meriter och akademiska poäng, att prioriteringen är korrekt. Bo01 har nämligen formligen invaderats av mindre bemedlade "kids" så platsen har blivit föremål för synnerligen tydliga klassmotsättningar vilka polisen givetvis med sin blotta närvaro, men i synnerhet med pepparspray och batonger, kan hindra. Soliga dagar kan det därför ges poäng för Bo01-patrullering, andra dagar poäng för patrullering i andra områden (även om det inte gynnar "the tan" lika mycket).

Fallstudie 2⁶: Civilpoliser har tidigare varit ett orosmoment inom kåren då de mest "slarvat runt" eftersom ingen egentligen vet vilka de är. Mockajacka, vita tubsockor och loafers är numera ingen garant för att det är en civilare man har att göra med. Vi har dessutom anat en tendens (som kan bli/är en strömning) att detta mode är på väg att återigen bli gatumode (i synnerhet bland subversiva grupperingar samt gatuchicka utredare såsom undertecknadeUtredning u1997:21 sid.32ff Om utredningar).

Med "Huddingemodellen" kommer dessa civilare inte längre oengagerat driva runt kring demonstrationer. Dessa kommer i stället engagerat gå in i tågen och agera som tändstift i den motor som kallas massans dynamik, för vid demonstrationer finns undantaget som bekräftar axiomet "ta inte den Saab som ryker"Stora Axiomboken, sid 457.

Poäng kan delas ut på en stigande skala från "ett" (skanderande av slagord) till "tio" (upplopp). Ett riktigt upplopp gynnar nämligen inte bara hälsan och kårandan utan det uniformerade motupploppet visar också för "allmänheten" var "skåpet" ska stå.

Ökad moral

Scenario: Vi kan föreställa oss lag brun ståendes i halvcirkel på gatan runt en synnerligen obstinat, utåtagerande och seg missbrukare som flinkt behandlas av en välutvecklad polis i samhällets tjänst. Tidigare hade det inte varit något som hindrat behandlingens fortsättning (annat än kanske polisbilens värme eller en god kopp kaffe från kafeterians automat) men eftersom behandlingens art kan skada polisväsendets anseende om den iakttas av "allmänheten" borde den resolut stoppas (eller åtminstone utföras någon annanstans). Poliskärleken är i fara.

Med poängsystemet kan någon i halvcirkeln upplysa den välvuxne polisen om att behandlingen kommer att drabba hela laget med minuspoäng. Tidigare hade kanske den välvuxne polisen tvingats skriva någon sorts rapport till någon ansvarsnämnd eller chef men nu får hela lag brun bära hundhuvudet när alla andra får en extra rostbiffmacka på höstfesten. Givetvis kan de båda systemen kombineras, men vi tror i vår utredning att detta snarare skulle leda till osäkerhet och godtycke

Ökad kåranda

Förutom att användandet av - och kunskapen om - uttryck som bängabylingen, snutasvin, svarta Maja, Bosse batong, potatisgris och polisjävlahitler har krypit ner i åldrarna så har även kårandan de senaste åren sjunkit till ett nytt lågvattenmärke⁷. Nivån har gått ner till nästan lika lågt som brandkåren, ambulansen, KFUM-scouterna och journalisterna. Det behövs mer poliskärlek, till det yttre byggt på allmänhetens odelade respekt och till det inre på Huddingemodellens poängsystem.

Enligt Lars Serenander (eller "Lasse" som vi kallar honom på innebandyn), som är polischefen bakom Huddingemodellen, ökade tävlingen "vi"-känslan på polisstationen. Tidigare hade han funnit en viss negativ rivalitet mellan gubbarna, vilket gav honom en rynkad panna, men han kom sedan på: POÄNGSYSTEMET.⁸ Den nya rivaliteten, den lekfulla och lite tokiga, har fallit i god jord bland gubbarna på stationen.

Lasse har dock med stött på patrull. Enligt Värmlands folkblad⁹ gillar inte Tord Karlsson på Värmlandspolisen modellen. "Stötande" är ordet han väljer. Men att smutskasta kollegor från andra distrikt, något som Tord gör, tillhör det gamla systemet, systemet utan poäng, menar nog Lasse. Vår utredning insinuerar att Tord och hans mannar med sin konservativa, buffliga och splittrande inställning inte skulle klara sig så bra mot rikets övriga distrikt om - eller snarare när - Huddingemodellen kommer att införas nationellt (men det finns kanske andra yrken för Tord att söka).

Kritik har framförts mot Huddingemodellen¹⁰. Kritiken har dock sällan varit befogad och har stjälpt den viktiga kårandan. Vi i vår oberoende utredningsgrupp menar att polisväsendet bör betacka sig för skeptiker inom miljön. Polisens funktion som bärare av den nuvarande samhällsstrukturen hotas av skeptiker inom och utanför kåren. Skärpning gubbar, värna poliskärleken.

Det finns också något viktigt som ofta har glömts bort i sammanhanget och som tävlingssystemet tydligt visar - Hörrni, att vara polis är bara en lek.

Utredningen om poängsystemet för ökad poliskärlek genom Jonas Lindkvist och Tobias Sjöstrand för masslinjens räkning. På plats