Det nya sättet att
bekämpa brott

De intressanta tankarna kom inte under sammanträdet, de stannade istället inomhus tills jag kommit hem till soffan. Mätt och belåten damp jag ner i soffan och pös. Milt pysande och lite middagsdåsig började jag fundera lite löst kring brottsbekämpning igen. Det var då som snilleblixten slog till i bakhuvudet.

Ett lagbrott är ju ett lagbrott för att vi har definierat det så. Vi har liksom skrivit in det i lagen. I lagboken alltså, som en paragraf. Därför kan man bryta mot den. Men hur ska man då förhindra lagbrott? Det var nu som jag gjorde den helt avgörande upptäckten.

Vi kan sluta upp med att definiera lagbrott i paragrafer i lagboken. Om vi gör det så blir lagboken tom. Då finns det inte heller några uppställda principer som man kan bryta mot. Alltså kommer det inte ske några brott. Brottsligheten är därmed utrotad och problemet med brottsbekämpningen helt löst!

Helt fascinerad av mina nya, banbrytande tankar flög jag upp ur soffan. Jag landade på rygg på golvet bredvid. Smått invalidiserad av den kraftiga smärtan krälade jag till telefonen för att ringa min kollega Lundin. Till en början lät han något skeptisk, men allteftersom jag beskrev ingående mina tankar blev han mer och mer förtjust. Jag märkte också hur min egna begeistring växte i takt med att jag dök djupare och djupare i ämnet.

Till slut fann han, liksom jag, idén helt genialisk. Vi var ofattbart överens om idéns kraft och precision. Vi bestämde oss för att göra slag i saken direkt. Tillsammans gjorde vi en lista över vilka som måste kontaktas för att starta en utredning. Vi delade på alla telefonnummer och startade telefonrallyt. De flesta reagerade till en början med skepsis. Liksom hos Lundin förbyttes deras skepsis mot ren förtjusning ju mer de greppade idén och vad vi menade.

Nästa dag höll vi så ett nytt sammanträde. Detta bar titeln "Avskaffa lagen - den nya metoden". Stämningen i rummet var definitivt mer uppsluppen än den varit föregående dag. Den intellektuella spänsten kändes återerövrad, vi vädrade morgonluft. Inget kaffe här inte, men desto mer hjärna. I slutet av dagen hade vi sammanställt en rapport vi var mycket nöjda med och skickade ut ett pressmeddelande.

Rapporten slog ned som en bomb. På landets alla stora ledarsidor kommenterades, analyserades och hyllades rapportens slutsatser. Politikerna diskuterade och poserade. Debattprogrammen gick på högvarv och dokumentärerna avlöste varandra. Så kom beslutet. Det beslutet. Beslutet.

Det tog lite tid att införa, eller kanske avföra är mer korrekt. Laglöst tillstånd är väl inget som förut kom att ge positiva associationer, men resultatet har faktiskt varit över förväntan. Alla är nöjda och Sverige är idag en brottsfri nation. Tänk vilka vändningar livet kan ta egentligen. Och allt tack vare Mig. Jag är så himla bra.