Vad gick (s)nett?

I socialdemokratiska ställs just nu frågan: vad gick snett? Ja, med vad och när? Vid Andra Internationalen 1889, vid första världskrigets utbrott 1914, när partiet gjorde könsjämlikhet till en andrahandsfråga, vid brytningen med vänstern inom partiet1917, när Hjalmar Branting 1918 lovade högern och kungen att hålla den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen i styr så att revolutionen i Tyskland inte skulle ta fart i Sverige, 1932 då socialdemokratiska partiet strök klasskonflikt och marxismen och riktade in sig på det gemensamma ”folket” för att nå medelklassen, när folkhemmet omfattade strukturell rasism, att sosseregeringen lät homosexualitet klassas som psykisk sjukdom ända tills 1979, garderingen med ”kanske” i 1980 års folkomröstning om kärnkraft, partiets motarbetande av förslaget om löntagarfonder och Kjell-Olof Feldts nyliberala omskrivning av löntagarfonder 1982 då ägande och makt byttes ut till kollektiv kapitalbildning, valet av Göran Persson till partiledare 1996 eller anpassningen till den nyliberala linjen i Sverige och EU?

När sossetoppen möttes på kursgården i skärgården och när herrarna Åsbrink och doldis-janne förklarar för oss vad som gick (s)nett på DN Debatt är det vad som gick snett i sossarnas lama valresultat 2006.

Några har svarat att Marita Ulvskog sänkte (s), att (s) gick för långt till vänster (!), att (s) ”tvingats samarbeta med två tillväxtfientliga partier” (som väljare valt), att (s) övergav arbetslinjen.

Men, det hetaste spåret går till ett enda ord – moras. Göran Persson morrade moras gång på gång i valrörelsen. Ulvskog och andra s:are härmade, och media förstås. Moras – vilken pr-byrå är ansvarig för ordvalet? Och hur tänkte den? Ett dolt språktest? En avståndsmarkör till väljarna? Ett kodord – för vad?

Ordet moras är inte vanligt i samtidssvenska. Googlar vi moras träffar vi först på Perssons uttalanden om moras och Moras hockeylag, eftersom –s är genitivform i svenska språket. I kartläggningen av spåret får ordboken fram och där står att moras betyder träsk. En godsägares språkbruk kanske någon föreslår. Djupare undersökningar menar att moras snarare kan härledas till förtvivlade försök att ge status till tomma ord.

Persson använde moras redan 2001 men nu är han på fall och gör ett sista ryck för partiet – ”Ett finansiellt moras!” kommenterar han efter valet. Spåret ”från moras till ras” hade då redan lagts ut i interna dokument i sossarnas databas. Men spåret slutar inte hos sossarna. I utrikesminister Carl Bildts blogg dyker moras upp igen. Och det före moraseffekten är helt kartlagd.