Med Svenska Akademien på
sunkigt ölhak

För två år sen tog sig Martin och Simon ur olika reggaekonstellationer och lade grunden för Svenska Akademien, som på den tiden spelade mer hiphop än reggae. Så småningom hittade Ivan dit och bandet var redo att leta sig in i de skånska smygrasisternas hjärtan.

Snapphaneklanen blev bandets första raggalåt och även den första skivinspelningen. Den släpptes såväl på Streetzones samling Jakten på underorden II, som på en egen tolva tillsammans med låtarna Sluta stamma och Giriga labbar.

Svenska Akademien spelar alltså ragga, än så länge allt lugnt, men det mäktiga är hur snyggt sången ligger på skånska. Till grund ligger en riktigt fet, bred och tjock basröst djupt ner och jobbar hårt och får de nedre registren att pulsera och svälla i tjocka vågor. Jag talar om General Knas som i sällskap av sin mäktiga röst kommer plöjande genom den skånska myllan. Kraxande i de övre registren ligger Sture Allén (d.y) på käbblande tjyvskånska.

Svenska Akademien

För den som inte är insatt är ragga en slags reggaeversion av hiphop, med starkare betoning på trummor och bas. (Nämnas bör kanske att raggan kom före hiphopen.) Rytmerna är i fokus och tempot är ofta ganska högt. Raggan kom igång nån gång på 1960-talet, till för toastarna att gå loss på. I grunden låg stadiga rytmer med raka, enkla beats. Namnet ragga kommer från raggamuffin, som betyder något i stil med streetwise. Det egentliga namnet på ragga är dancehall, och jag vågar mig nog på att säga att det är en av de mest dansvänliga genrer jag har stött på.

Att dra gränsen vid att bara spela ragga är inget som Svenska Akademien siktar på. De testar gärna olika grejer och experimenterar här och var, även om det för med sig att

"en del [material] har blivit jävligt dåligt", som Martin uttrycker det.

- Kanske slutar det med att vi gör visor, förklarar Simon och slurkar mer kaffe.

Till nästa jul beräknas till exempel SVT vara klara med en ny tv-satsning, en tecknad tomtefilm, och då är det just Svenska Akademien som står för delar av musiken.

Den grova skånska som bandet rappar på är kanske kontroversiell. Personligen tycker jag att den är jäkligt mysig och faktiskt även ganska charmig. I låten Snapphaneklanen vräker Sture Allén och General Knas ur sig kaxiga battle rhymes och massa respektsnack om just Skåne. "Upphovsmännen till den skånska raggan / ja kärleken är sann till den gulröda flaggan! " toastar General Knas.

Själv undrade jag genast om chauvinismen var äkta. Ivan förklarade lugnt att visst var det äkta i viss mån. Han tycker om Skåne och trivs med att komma därifrån, samtidigt som han förklarar att Skåne är "det största rövhålet i Sverige!". Han fortsätter på Skånelinjen och kommer in på hur det blev svenskt 1658:

- Man gav dem ett universitet så att de skapade kanaler till borgarklassen, sen lät de kyrkans män predika lite grann mot dem. De tystade inte ner dem fullständigt, men de marginaliserade dem. Så man gick inte fram med järnhandske.

En rätt ball grej med Svenska Akademien är hur de har tagit sig fram utan att nånsin skicka en endaste demo till något enda skivbolag. Tillsammans med två polare grundades DNM, som vid Snapphanesläppet stod för Den Nya Medelklassen.

- Vi ska dra undan stolen för Stenbeck! hugger Ivan ironiskt.

Simon förklarar vidare:

- Vi ville ju göra det själva. Vi vill inte få ett telefonsamtal som säger "Ni ska göra en intervju i morgon klockan fem, ni måste gå dit", utan vi vill välja själva. Sen är det ju inte säkert att vi skulle fått något kontrakt ändå.

Efter terrorattacken mot WTC och Pentagon gjorde Svenska Akademien en låt där de tar upp sin syn på saken.

- Det krävs mer styrka för att våga vända andra kinden till och inte hämnas, säger Martin och utreder vidare vad Svenska Akademien har för åsikter om saken.

- Man borde gå på sjukdomen och inte symptomen. Det här klassiska som alla som tänker ett steg längre och inte lever med skygglappar kommer fram till, att det finns en sorts grogrund för terrorism, och att det kanske är det man ska gå på. Själv tror jag inte på våld, och för min del är låten en reflektion över det hela.

Ja de som stod och kopierade för nån dollar i timmen i WTC har väl egentligen inte så mycket med saken att göra, men det är de som drabbas, likadant som det nu är mängder av oskyldiga som får äta bomber i Afghanistan.

I januari kommer Snapphanetolvan på CD, med en extra låt på. Till våren kommer det en splittolva med Youth Man, och dessutom bidrar Akademien på en stödskiva för Palestinas barn som släpps av RKU i mars, ett bidrag som Akademien med rätta är bra stolta över. I början av sommaren kommer slutligen den första fullängdaren, om allt går som det ska. En platta som kommer att sätta mina högtalare i gungning och med rätt ta stor plats i skivsamlingen.