Demonstrationen mot
Huwwaracheckpoint i
Nablus

Nablus är en av de städer på västbanken i Palestina som är värst drabbade av den Israeliska ockupationen. Det råder inget utegångsförbud på kvällarna för tillfället men människor föredrar ända att vara inne i säkerhet före tio på kvällen. Det är vanligtvis runt den tiden som soldaterna kör in i Nablus och börjar sina nattliga rader. Den senaste veckan har varit hektisk. Nästan varje kväll har militären kommit och skjutit någon.

Nablus är mycket isolerat. Det är problematiskt att ta sig till och från Nablus. Idag annordnade vi en demonstration vid Huwwaracheckpoint, den största checkpointen i staden. Palestinier, israeliska anarkister samt aktivister från International Solidarity Movement ISM. Vi från ISM refereras till enbart som "internationella". En fras som används för att skilja ut de som med största sannolikhet inte skjuts av militären.

Och detta naturligtvis enbart på grund av nationaliteten som står skriven i passet. En dödad svenska skulle ju skada kontakterna med EU och Sverige. En dödad palestinier är daremot bara en i mängden av människor som saknar en stat i ryggen som kan bryta frihandelsavtal och diplomatiska kontakter.

Demonstrationen var lyckad. Många soldater hade kallats in till Huwwara och checkpointen kunde tyvär inte intas men med slagord och banderoller såsom "Remove this apartheid checkpoint" och "Free Palestine" fick vi ändå fram det budskap som vi önskade. Lokal media var på plats för att dokumentera trots hot från militären. I bussarna på väg tillbaka var aktivisterna glada och nöjda. Det var andra gången någonsin som det i Nablus hållits en demonstration mot Huwwaracheckpoint och ingen människa dödades.

Nablus fortsätter att vara en utsatt stad. Israeliska militaren kallar Nablus för "terrorismens centrum på Västbanken" berättar en man för mig när jag promenerar genom flyktinglagret i Balata. Barnen pa gatorna i lägret vinkar och vill gärna hälsa. Jag undrar hur dessa barn kommer att må nar de blir aldre. Vilken framtid de har i den här staden. Eller om de ens kommer att leva länge till. Jag kommer inte få några av dessa frågor besvarade. För jag kan lämna Nablus och kommer förstås göra det så småningom. Ingen vill leva så här en längre tid. Men barnen, de får stanna kvar i det har stora fängelset.