Tisdag 04 februari 2003
Nothing to Lose
Regi: Danny Pang
I rollerna: Pierre Png, Fresh, Yvonne Lim, Niponth Chaisirikul
Hong Kong, 2002
De bestämmer sig för att först röka en cigarett, och när de blir hungriga går de och äter istället för att hoppa. Eftersom de ändå vill dö, kan de lika gärna leva lite längre.
Danny Pang har vidareutvecklat den stil han använde i Bangkok Dangerous med mycket slow-motion, mycket skakig kamera och mycket experimenterande med färger. Och han har uppenbarligen läst mycket serietidningar och spelat kopiösa mängder dataspel.
Replikerna och karaktärerna, alltifrån Somchai och Gogo till den självuppoffrande systern och polischefen som tittat på för många hårdkokta snutfilmer, känns som direkt tagna från serietidningar. Inte särskilt originella serietidningar dessutom. Det som är roligt är att Pang överhuvudtaget har bemödat sig om att göra en film i den stilen.
Tjugo minuter in i filmen slutade jag att göra anteckningar. Handlingen är helt enkelt oväsentlig i en film som mest handlar om att visa två ungdomar som utan rädsla för döden gör vad som faller dem in. Visst finns en bakgrund till Somchais och Gogos uppgivenhet, och vi får allt eftersom reda på mer och mer om dem, men det är liksom inte viktigt. Det som är viktigt är stilen; Färgerna, tempot, att det är snyggt filmat, snygg musik, hårda händelser. Så det är på den nivån filmen ska ses, som en superb popcornrulle.
Då och då antar jag att vi ska känna medkänsla med huvudpersonernas känslor, men det funkar bara inte. Det kolliderar för mycket med deras i övrigt absurda och irrationella beteende. När de gråter känns det som ännu en obligatorisk sida i serietidningen man vill bläddra förbi för att komma till nästa actionscen.
Nothing to lose är helt klart ett bra val om du vill fördriva en kväll. Chansen är att du inte kommer minnas den dagen efter, men vafan - njutning är ju något temporärt.