Den heliga äganderätten

Nyliberalismen utmärker sig för att först och främst se till individens rätt. Rätten till egendom och frihet. Skälen till varför man förordar nyliberalism, vilken variant det än är, skiljer sig mellan olika nyliberala filosofer. De mer idealistiska hävdar att individen har vissa av naturen givna rättigheter. Enligt dessa har ingen annan, varken en annan individ eller en överordnad stat, rätt att kränka de rättigheterna. Bland dem finns bland andra Robert Nozick. Den andra kategorins förespråkare menar att statens inblandning i marknaden är ett hinder. Marknaden skulle vara effektivare och skapa mer tillväxt utan statens inblandning. Den mest kända förespråkaren av detta synsätt är Milton Friedman.

I nyliberalismen har individen absoluta och okränkbara rättigheter. Därför förespråkar de en minimal stat utan några omfördelande funktioner. Det innebär en stat som bara uppträder som våldsmonopol med uppgift att upprätthålla lagar vars syfte är att skydda individens rätt till kropp och egendom.

Robert Nozick utgår från att alla människor har vissa grundläggande rättigheter. Dessa ger oss rätt till liv, frihet och egendom. "Dessa rättigheter existerar av naturen, dvs oberoende av statens existens."

För honom existerar samhället bara som en samling av individer. Individen är en enskild varelse som äger sig själv och bör behandlas av andra som mål och inte som medel. Varje individ har rätt att kunna skapa sitt eget liv efter egen önskan och utan inblandning.

Individens rättigheter är så omfattande att det är tveksamt om en stat kan existera utan att kränka dessa. Nozick menar att en stat kan existera, men inte så som vi känner den. Den enda stat som är moraliskt acceptabel för honom är den minimala staten, en nattväktarstat med en enda funktion; att skydda individens rättigheter.

Varför tycker han då att det är moraliskt förkastligt med en stat som går utöver den minimala? En stat som har fler funktioner än just de skyddande är med nödvändighet omfördelande och Nozick menar att den då kränker individens frihet, rätten att äga egendom och rätten till sitt arbete.

Istället för att staten ska skapa jämlikhet genom att omfördela tillgångar har Nozick skapat en teori som kallas för berättigandeteorin. Den utgår från att fördelningen av tillgångar är rättvis om den uppstår ur en ursprungligen rättvis situation och att varje steg därefter sker utan att bryta mot någon av individens rättigheter.

En slutgiltig rättvis ägandesituationen kan alltså se ut precis hur som helst. Huvudsaken är att ingen kränkts på vägen dit. Legitima sätt att äga egendom är att få den genom frivilliga byten eller gåvor. Man får anta att Nozick även räknar produktion som ett legitimt förvärvssätt.

Nozick själv sammanfattar teorin med "from each as they choose, to each as they are chosen" och ställer alltså inga som helst krav på att man ska förtjäna eller behöva något för att vara berättigad till det.

Varje individ har rätt att själv välja vilket liv man ska leva, så länge inte detta liv inkräktar på någon annans lika rätt att leva sitt liv. Statens skyldighet och uppgift är att skydda individens rättigheter. Bland andra rätten att själva välja sätt att leva och då kan inte staten själv spela en aktiv roll i utformandet av samhället. En stat skulle alltså kunna ha många olika samhällen inom sina ramar.

Den minimala staten skulle vara ett ramverk med endast en funktion som upprätthållare av de grundläggande rättigheterna. Inom denna har alla friheten att själva forma sina liv. En större stat däremot skulle beskära rättigheterna genom sina omfördelande funktioner och att den skulle bli en institution som även om den inte vill skulle företräda ett officiellt "sätt att vara", något Nozick vänder sig mot.

För att kunna forma sina liv själva behöver varje individ rättigheter som förbjuder andra att blanda sig i hans liv. Nozick säger att alla har rätt till liv, frihet och egendom. Han ser det som något i sig själv gott att kunna forma sitt liv själv och för att kunna göra det krävs dessa rättigheter. Därför är dessa rättigheter självklara.

Men med den stora personliga friheten försvinner också alla positiva rättigheter. Exempelvis har man rätt att inte bli dödad av någon men man har inte rätt att få sjukvård om man skadas.

Rätten till fri och allmän sjukvård skulle bryta mot rätten till egendom då sjukvården på något sätt behöver vara skattefinansierad och skatt är ett brott mot rätten till egendom.

En person med stora egendomar riskerar att genom att utnyttja sin rätt att använda dessa inskränka andra personers rätt att fritt välja hur de ska leva. Om en industriägare beslutar sig för att lägga ned en fabrik inskränker han kraftigt i andra, de anställdas, rätt att välja hur de ska leva, exempelvis att jobba kvar och tjäna pengar. I praktiken blir det så att all personlig frihet är beroende av omgivningen och egendomsinnehav. En person med stor egendom har större frihet att leva sitt eget liv men samtidigt är risken stor att han då inkräktar på andra individers liv.

För Nozick är individens möjlighet att själv forma sitt liv det som ger livet dess mening. Och för att kunna leva detta meningsfulla liv krävs rätten att slippa inblandning från andra, vare sig det är andra personer eller en stat. Nozick ser det som ännu ett skäl till varför en stat utöver den minsta möjliga är förkastlig.

Ett problem som är starkt knutet till rätten att forma ett eget liv är att en persons rätt att förfoga över egendom tenderar att inkräkta på andras rätt att inte drabbas av inblandning av andra.